Prinsessan Alexandra Victoria

"De gasblinda får rosor av Victoria" Så sjunger Totta Näslund i Aldrig mera krig i Tältpojektet. Vem var då Victoria?

Troligen avses den brittiska prinsessan Alexandra Victoria. Hon var barnbarnsbarn till drottning Victoria och tjänstgjorde under första världskriget vid St Marys Hospital i Paddington. Alexandra ärvde titeln hertiginna av Fife av sin far. Hon gifte sig med prins Arthur of Connaught och fick efter detta den fullständiga titlen "Her Royal Highness Princess Arthur of Connaught, Duchess of Fife"

Bogurodzica

Bogurodzica (Guds moder, eg. Gudaföderskan, Theotokos) är Polens äldsta religiösa sång och äldsta poetiska text. Hymnen är tillägnad Guds Moder Jungfru Maria och tillkom förmodligen på tolvhundratalet. De äldsta bevarade texterna är från 1407, 1408 och 1409. Bogurodzica var kröningshymn för den polske konungen Władysław I och polackarnas kampsång vid Slaget vid Tannenberg 1410.

Här hör vi en modern hårdrocksvariant av Bogurodzica.

Slaget vid Tannenberg WWI

Tannenberg

Operationerna på östfronten inleddes i augusti 1914 med att Ryssland samlade två arméer för att anfalla Ostpreussen. Med iver att uppfylla sin pakt med Frankrike anföll de ryska arméförbanden innan de hade fått alla sina förstärkningar på plats, vilket visade sig vara ett ödesdigert misstag. Samordningen mellan de båda arméerna var också dålig. I praktiken opererade de utan inbördes kontakt. Tyskarna drog sig undan, men den tyska 8:e armén under ledning av Hindenburg lyckades sedan genomföra en djärv omringning av den ryska 2:a armén under ledning av Alexander Samsonov 2:a armén krossades fullständigt. I slaget togs omkring 125 000 ryska krigsfångar, och segern gav tyskarna initiativet i fortsättningen av kriget på östfronten.

På 10-årsdagen av slaget beslutade Hindenburg, nu president i Tyska republiken att uppföra ett monument över de fallna tyska soldaterna vid slaget. Monumentet uppfördes 1925-27 i Hohenstein (nu polska Olsztynek). Vid Hindenburgs död 1934 gjorde Adolf Hitler ett propagandanummer av att låta begrava honom vid monumentet. Hindenburg själv hade önskat få bli begravd i sin familjegrav i Hannover. När ryska trupper 1945 avancerade in i Ostpreussen lät tyska SS-trupper föra bort Hindenburgs kropp och sprängde sedan stora delar av monumentet. 1949-50 avlägsnades sedan resterna av monumentet av de polska myndigheterna. Området omvandlades till en park.

Slaget under första världskriget fick sitt namn från det första slaget vid Tannenberg, även kallat slaget vid Grunwald. Detta var ett av den europeiska medeltidens största slag och ägde rum 15 juli 1410 vid Tannenberg då samväldet Polen-Litauen med tjeckiska, vitryska, ukrainska, tatariska och moldaviska vasaller och allierade besegrade en riddarhär från den Tyska Orden förstärkt med tyska, franska, holländska, frisiska och engelska frivilliga riddare. Dessa hade lockats med falsk propaganda om att polackerna och litauerna var hedningar och att deltagande i kriget mot dem skulle leda till syndernas förlåtelse och frälsning.

Segern ledde till att den jagellonska ättens ställning stärktes markant och blev upptakten till den polsk-litauiska stormaktstiden 1386-1696. Den Tyska Orden tappade sin tidigare dominans inom Nordosteuropa.

Passchendaele

Slaget vid Passchendaele var ett av de stora slagen under första världskriget och ägde rum mellan 31 juli och 6 november 1917. I en serie operationer, attackerade ententens soldater under brittiskt befäl den kejserliga tyska armén. Striden utkämpades för att ta kontroll över byn Passchendaele (idag Passendale) nära staden Ypern i Västflandern, Belgien. Målet med offensiven var att uppnå ett genombrott, en utflankning av den tyska arméns försvar och tvinga Tyskland att dra sig ur hamnarna i engelska kanalen. Offensiven fungerade också som en distraktion av den tyska armén från de franska i Aisne, som led av utbrett myteri.

De allierade, under general Douglas Haig, inledde med en stor offensiv den 31 juli. Det som skulle följa var inte bara ett slag med många stupade, utan också ett där soldaterna skulle få utstå fruktansvärda förhållanden i leran. Inte mycket skulle vinnas i denna första offensiv, endast små framryckningar. Offensiven återupptogs den 10 augusti samt den 16, men återigen med små framsteg. Striderna kulminerade i byn Passchendaele. Den 6 november erövrar kanadensiska soldater byn, eller det som varit en by, och detta datum innebar slutet för det tredje slaget vid Ypern. Förlusterna var stora; Britterna förlorade 245 000 man, fransmännen 8 000 och tyskarna 260 000. Slaget betraktades till och med av samtida som meningslöst.

Marne

Slaget vid Marne var ett slag under första världskriget som utkämpades 5-12 september 1914. Slaget resulterade i en allierad seger mot den tyska armén under stabschef Helmuth von Moltke d.y.. Slaget avslutade den månadslånga tyska offensiven som påbörjade kriget och som nått utkanten av Paris. Motattacker av sex franska fältarméer och en brittisk armé längs floden Marne tvingade den tyska kejserliga armén att överge sina försök på Paris och retirerade nordost vilket skulle bädda för fyra år av skyttegravskrig på västfronten.

Efter fientligheternas inledande den 3 augusti insatte den tyska krigsmakten sitt huvudanfall i Belgien och norra Frankrike i enlighet med Schlieffenplanen. Efter att ha intagit nyckelpositionen Liege förflyttade sig de tyska 1:a, 2:a och 3:e arméerna genom Belgien in i norra Frankrike. Mot dem stod den belgiska armén, som retirerade till Antwerpen, den brittiska expeditionskåren och den franska 5:e armén. Fransmännen och engelsmännen besegrades i slagen vid Sambrai och Mons 21-24 augusti och tvingades retirera.

Under tiden hade den franska offensiven österut in i Elsass-Lothringen enligt Plan XVII misslyckats. Den franske överbefälhavaren, general Joseph Joffre, hade insett faran i norr och försökte dra ut förband i strid i öster för att transportera västerut för att stoppa tyskarnas offensiv. Joffre försökte samla ihop de retirerande trupperna till ett slag för att stoppa tyskarna, men den snabba tyska frammarschen gjorde att han ständigt måste flytta tillbaka linjen. Samtidigt samlade Paris militärguvernör, general Joseph Gallieni ihop förband för stadens försvar.

I slaget vid St Quentin 29 augusti lyckades franska 5:e armén stoppa tyska 2:a arméns offensiv. Den behövde vila en dag för att organisera sig. Samtidigt såg tyska 1:a arméns befälhavare, general von Kluck möjligheten att anfalla franska 5:e armén i flanken. Det hade också uppstått en lucka till 2:a armén. Denna lucka täcktes endast av kavalleri. Kursändringen innebar att Schlieffenplanens idé om att gå väster om Paris gavs upp.

Tack vare flygspaning var luckan mellan de tyska 1:a och 2:a arméerna känd av fransmännen. Joffre beordrade att 6:e armén skulle anfalla tyska 1:a armén i flanken och pressa dem över Ourcq samtidigt som den brittiska expeditionskåren anföll i luckan mellan arméerna i riktning mot Montmiral. Den brittiske fältmarskalken John French var dock obenägen att sätta in sina trupper i striderna eftersom de var illa slitna. Efter en personlig vädjan från Joffre gick en rörd French med på att anfalla.

Men britterna hade en bra bit fram innan man kunde anfalla och under tiden pressades den franska 6:e armén hårt av Klucks 1:a armé. I ett kritiskt läge räddades man av en artilleridivision under överste Nivelle och av Paris garnison som hade körts dit i taxi-bilar. Nu verkade det som om Schlieffenplanen fungerade och att Paris skulle falla. Men Klucks offensiv hade gjort luckan mellan 1:a och 2:a armén än större och den brittiska expeditionskåren kunde nästan oattackerade marschera mot Marne.

Tyskarna såg ut att ha övertaget i striderna när ordern om en reträtt kom från den tyska arméns högkvarter. De hade gjort bedömningen att deras situation var ohållbar och tyskarna retirerade till Aisne och började bygga befästningar. Shlieffenplanen hade därmed misslyckats och överbefälhavaren von Moltke ersattes med Erich von Falkenhayn.

Jacobsen Saaz Blonde

Med risk för att bli misstänkt för att ha grava alkoholproblem skall jag presentera en ny bekantskap i avdelningen ljusa öl.

Jacobsen öl är Carlsbergs serie specialöl som bryggs i Jacobsen Brewhouse i Köpenhamn under ledning av bryggmästare Jens Magnus Eiken. I oktober 2005 lanserades fyra specialöl som var tänkta att säljas på ett fåtal exklusiva restauranger. Det var Jacobsen Original Dark Lager, Jacobsen Bramley Wit (veteöl), Jacobsen Brown Ale och Jacobsen Saaz Blonde (ljust öl).

2006 kom en julöl Jacobsen Golden Naked Christmas Ale som jag skrivit om tidigare och hoppas få återse när julölen släpps i november.

Den här blonda saken sprang jag på i Systembolagets butik på Regeringsgatan när jag var på besök i huvudkommunen för några veckor sedan. Den finns i det ordinarie sortimentet med nr 11307, till det facila priset av 5o kr för 75 cl. Tyvärr finns den bara på ett begränsat antal butiker, närmast på Marieberg i Örebro.

Det är en fyllig alkoholstark (7,1%) ale med väl avvägd beska/sötma. Trots att det är en ale kan man känna släktskapet med tjeckisk lager. Rekommenderas!

Inga, Katinka og smukke Charlie på sin Harley

Det har varit alldeles för lite Gasolin här i bloggen på den senaste tiden. Den här klassikern får råda bot på den bristen.

Galizien

Galizien skall inte förväxlas med den nordspanska provinsen Galicien.

Vid Polen-Litauens första och tredje delningar, 1772 och 1795, utgjorde Österrike den tredje parten jämte Ryssland och Preussen. Av de polska områden som Österrike tillmäktade sig bildades Konungariket Galizien och Lodomerien, vilket 1772-1918 utgjorde det nordligaste kronlandet inom det habsburgska riket. Staden Lemberg (ukrainska: Lviv; polska: Lwów) var områdets huvudstad.

Drygt 50 % av befolkningen utgjordes av polacker och polska var också det officiella språket. Ukrainare var den andra stora etniska gruppen, och det fanns även mindre grupper av tyskar, tjecker, slovaker och judar.

Under första världskriget blev Galizien skådeplats för häftiga strider mellan å ena sidan Österrike-Ungern och Tyskland och å andra sidan Ryssland. Under 1914 erövrade Ryssland stora delar av landet men 1915 års tysk-österrikiska offensiv innebar att landet ånyo kontrollerades av österrikarna.

År 1918 införlivades västra Galizien i det restaurerade Polen emedan den östra, ukrainskbefolkade delen, kortvarigt utgjorde den självständiga staten "Västukrainska nationella republiken". Under det polsk-sovjetiska kriget (1919-1921) bildades temporärt Galiziska SSR inom Sovjetunionen. Krigets utfall blev emellertid det att hela det före detta kronlandet Galizien och Lodomerien införlivades i Polen 1921; detta faktum erkändes trots ukrainska protester internationellt 1923. Ukrainarna inom Galizien och Lodeomerien utgjorde nära 15 procent av Polens befolkning under mellankrigstiden. Förhållandet mellan polacker och ukrainare försämrades gradvis under denna tid, mycket beroende på den polska statens politik mot minoritetsgrupperingar.

Molotov-Ribbentroppakten 1939 innebar för Galiziens del att området delades i två hälfter, i stora drag längs den etniska gränsen mellan polacker och ukrainare. Den västra delen blev en del av Generalguvernementet under det nazistiska Tyska riket medan den östra delen införlivades i Ukrainska SSR inom Sovjetunionen. Inom den såväl de tyska som sovjetiska delarna drabbades befolkningen hårt av förföljelser. År 1941 hamnade hela Galizien under tysk ockupation då tyskarna på midsommarafton 1941 angrep Sovjetunionen (Operation Barbarossa). Hela Galizien utgjorde "distriktet Galizien" inom generalguvernementet fram till röda arméns intåg i området 1944/1945. Under kriget var motsättningarna mellan polacker och ukrainare fortsatt stora.

Under åren 1944-1947 bedrev såväl sovjeter som polacker etnisk rensning i området. En av de större aktionerna på polskt territorium gick under namnet Operation Wisła. Sedan 1945 är landet ånyo delat mellan Polen och Sovjetunionen (1945-1991), Ukraina från 1991

Somme

Slaget vid Somme (franska: Bataille de la Somme), också känt som Sommeoffensiven utspelades under första världskriget mellan 1 juli och 18 november 1916 i det franska departementet Somme, på båda sidorna av floden med samma namn. Slaget bestod av en offensiv av den brittiska och franska armén mot den tyska armén som sedan man invaderat Frankrike i augusti 1914 ockuperat stora delar av landet. Slaget vid Somme var ett av de största slagen under första världskriget. Vid tiden då striderna hade ebbat ut under senhösten 1916 hade mer än 1,5 miljoner man dödats mellan de berörda styrkorna, vilket gör det till ett av det blodigaste slagen någonsin.

Planen för Sommeoffensiven utvecklades ur de allierades strategiska diskussioner i Chantilly, Oise i december 1915. Under ledning av general Joseph Joffre, överbefälhavaren i den franska armén, enades allierade företrädare om en samordnad offensiv mot centralmakterna år 1916 av de franska, brittiska, italienska och ryska arméerna. Sommeoffensiven skulle bli det anglo-franska bidraget till denna allmänna offensiv, och syftade till att skapa en bristning i den tyska linjen, som sedan kunde utnyttjas med ett avgörande slag. Med det tyska angreppet på Verdun vid floden Meuse i februari 1916, var de allierade tvungna att anpassa sina planer. Den brittiska armén tog ledningen vid Somme, även om det franska bidraget var betydande.

Första dagen av slaget den 1 juli 1916 drabbades den brittiska armén av den värsta förlusten under en enda dag någonsin med nästan 60 000 förluster, varav ca 20 000 döda.[6] På grund av sammansättningen av den brittiska armén, vid denna tidpunkt en frivillig styrka med många bataljoner bestående män från specifika lokala områden, hade förlusterna en djup social inverkan och har gjort slaget till ett varaktigt kulturellt arv i Storbritannien. Förlusterna hade också en enorm social inverkan på Newfoundland, eftersom en stor del av Newfoundlands män som hade erbjudit sig att tjänstgöra dog den första dagen. Slaget är också ihågkommet för den första användningen av stridsvagnen. Genomförandet av slaget har varit en källa till historisk kontrovers: höga officerare som general sir Douglas Haig, befälhavare över British Expeditionary Force och Henry Rawlinson, befälhavaren för fjärde armén, har kritiserats för att ådra sig mycket stora förluster samtidigt som man misslyckats med att uppnå sina territoriella mål. Andra historiker har skildrat Somme som en viktig förberedelse i besegringen av den tyska armén, och en som har givit den brittiska armén värdefulla taktiska och operativa lärdomar.

Vid slutet av slaget hade brittiska och franska styrkor trängt in totalt 9,7 km på det tyska ockuperade territoriet. Den brittiska armén var cirka fem kilometer från Bapaume och man lyckades heller inte erövra Le Transloy eller någon annan fransk ort och därigenom misslyckades man med att uppnå många av sina mål. Tyskarna ockuperade fortfarande vissa skyttegravar och var inte lika demoraliserade som det brittiska överkommandot hade räknat med.

Edradour

Jag läste om Edradour (på gaeliska; Eadar Dhà Dhobhar, "between two rivers) på Allt om Whiskys hemsida för ett tag sedan. Jag skulle ta reda på när nästa nummer kom.Det har nu kommit, nr 3, och innehåller fr a artiklar om amerikansk whiskey och öl. Mycket intressant, men nu var det Skottland, Highland och Skottlands minsta destilleri jag skulle skriva om.

På whiskyguiden.se står följande om Edradour; "Edradour grundades 1825 av lantbrukare i Pertshire. Destilleriet hette från början The Glenforres Distillery. Destilleriet ligger invid byn Pitlochry i norra Skottland. Efter några år i amerikansk ägo köptes destilleriet av William Whiteley som planerade att använda Edradour i olika blanded whisky. William lyckades också med att lansera en exklusiv blended som hette Kings Ransom. Så sent som 1947 fick de el till destilleriet. 1992 byggdes maltladan om till ett modernt besökscentra. 1982 köpte Pernod Ricards destilleriet. I början på 2000 övertogs Edradour av den oberoende buteljeraren Signatory som snabbt kontrakterade Ian Henderson, Laphroaigs frontfigur under många år, som 'Director of Operations'."

Vad som inte står där men väl i AoW:s artikel på nätet är att destilleriet under förbudstiden levereade whisky till USA i regi av maffiabossen Frank Costello. denne skall ha varit förebilden till Mario Puzos Gudfader Il Corleone. Destilleriets lyxblended Kings Ransom som åtminstone tidigare såldes förpackad i trälådor har också en intressant historia. Det var den whisky som serverades i Potsdam när Truman, Churchill och Stalin kom överens om fredsvillkoren. Polen flyttades ett snäpp västerut och finns sin gräns mot Tyskland längs floderna Oder och Neisse, vilket förde med sig att 12 - 14 miljoner tyskar fick bryta upp och lämna sina hemtrakter. Tyskland delades upp bland ockupationsmakterna. Vi fick ett Öst- och ett Västtyskland. Men det var inte whiskyns fel.

Edradour tar sitt vatten från närliggande Edradour Burn. Kornet köps lätt rökt, färdigmältat och malet i 21 stycken ”grissäckar” per vecka. Mäskkaret i gjutjärn har öppen topp och är lika gammal som destilleriet. De två jäskaren rymmer vardera 1.000 och är tillverkade i ”Oregon Pine”. De har två kopparpannor av boiling ball modell. Mäskpannan och spritpannan är minst i Skottland och rymmer 4.000 liter respektive 2.000 liter. Några hundra liter mindre och de hade klassats som hembrännarutrustning. Produktionen ligger på cirka 12-15 fat i veckan under produktion och totalt 90.000 liter årligen. 90 % av whiskyn buteljeras som single malt, resten hamnar i deras egen blended Kings Ransom och whiskylikören Edradour Cream.

En liten intressant whiskyproducent som givetvis måste testas. Det finns ett antal etiketter på systembolaget och jag fastnade för den här. Den är nu levererad och förpassad till mitt allt mer svällande whiskyförråd. Här kan du få en 360 graders rundtur på destilleriet.

Den döde mannen

Den döde mannen eller L'homme mort är en by i norra Frankrike, strax söder om Lille. Här förekom strider i slutet av första världskriget.

Västfronten var i stort sett stillastående under hela kriget. Det förekom attacker från båda sidor med markvinsterna var små och inte beständiga. På våren 1918 inledde Tyskland en offensiv och i mars stod första slaget vid den döde mannen. USA inträdde i kriget och tyskarna kunde drivas tillbaka. I augusti stod andra slaget vid den Döde mannen.

I byn finns en brittisk krigskyrkogård. (Se bilden). På denna finns 166 gravar med döda soldater från striderna rynt byn. 104 av gravarna innehåller kroppar som inte kunnat identifieras.

Oktoberfest part II

Tidig höst då är det dags att avsluta sommarölsdrickandet. Jag brukar ju som jag tidigare skrivit om föredra ljus lager sommartid och lite mörkare ale på vintern. Nu har väl detta blivit mer en huvudregel med lite undantag. Det står en hel låda Holba och väntar på att bli utdrucken så lite tjeckiskt skall det dock bli i vinter också.

En lämplig avslutning på den ljusa lagern innan vi går in i winteraleland skulle kunna vara en djupdykning i oktoberfestölen. Den släpptes ju 1 september och det har blivit några provsmakningar sedan dess. Den lokala dalavarianten har jag skrivit om tidigare, men som jag skrev där, den är mer en tjeckisk pilsner än en münchener hell eller märzener som den speciella oktoberfestvarianten kallas då den bryggs i mars och lagras över sommaren för att konsumera i oktober.

För det är ju så jag vill ha den. En münchener hell är en fyllig öl som påminner om pilsnern, men som är sötare och lite mindre besk. Det finns ett antal av den sorten att välja på. Löwenbräu är tillbaka efter några års frånvaro. Hofbräu, Paulaner och Spaten är några pålitliga varianter, men det är nog den på bilden som jag sätter i första rummet.

Weltenburger Klosterbrauerei är världen äldsta klosterbryggeri och har ett antal titlar i sitt sortiment. Det finns dunkel und hell, weissbier både dunkla och hella, en pils och en wintertraum som enbart säljs under wintersäsongen. Och så detta Festbier som säljs under oktoberfestsäsongen. På Systembolaget finns Festbieren i det ordinarie sortimentet med nr 11290, 23,10 för 50 cl. Övriga Weltenburgare finns att tillgå i beställningssortimentet för de som bor i Skåne. En lite konstig avgränsning som kanske kan förklaras av att den distribueras av Österlenbryggarna.

Som oktoberöl lanseras även ett knippe andra öl som jag inte betraktar som traditionella oktoberfestöl. Danska Herslev brygghus lanserar en oktober bock med en alkoholstyrka på 7,5 %. En god kraftig öl men egentligen inte oktoberfestöl. Det amerikanska bryggeriet Flying Dog presenterar ett öl som kallas Märzen och heter Dogtoberfest. Även det är ett välsmakande öl med både fyllighet och beska, men inte vad jag kallar oktoberfestöl. Det finns ytterligare några som jag inte provat. Gotlands bryggeri har sin Red October, Samuel Adams sin Octoberfest, och Sigtuna Brygghus sin Black October som är en svart lager.

Gallipoli

Gallipoli är namnet på den halvö på den europeiska sidan av Turkiet som skyddar inloppet till Dardanellerna. Gallipoli eller Gelibolu på turkiska, Kallipolis på grekiska (den vackra staden) är även namnet på den stad på östra sidan som är huvudort på halvön. Färjerutten mellan Gallipoli och Canakkale på andra sidan sundet förbinder Istanbul med Izmir och är därför mycket trafikerad.

Låset till Svarta havet har alltid varit omstritt. Här har folken mötts och här har det stridits genom sekler.

Det osmanska riket trädde tidigt in på centralmakternas sida i första världskriget och hotade grannen i norr, Ryssland och engelska intressen vid Suezkanalen. Vid slutet av 1914 hade kriget på västfronten gått i stå och arméerna grävde ner sig i skyttegravar i norra Frankrike. England och Frankrike var i behov att skapa en andra front, samtidigt som Ryssland ville ha hjälp mot det osmanska rikets offensiv i Kauakasus. Den brittiske krigsministern lord Kitchener gav marinminister Churchill i uppdrag att anfalla Dardanellerna. Britterna underskattade dock den turkiska stridsförmågan. Sundet var minerat och på land var armé och artilleri väl förskansade på den bergiga halvön. De turkiska trupperna leddes också av en skicklig tysk general, Otto Liman von Sanders.

I mars 1915 försökte en brittisk flotteskader att tvinga sig igenom sundet, men fick dra sig tillbaka efter svåra förluster. I april landsattes brittiska, australiska och nyzeländska trupper vid två brohuvuden på halvön. De lyckades dock inte avancera från stranden. Turkarna gick till motangrep men lyckades inte köra bort britterna från stranden. Trots förstärkningar och flera stormningsförsök lyckades inte de brittiska styrkorna slå ut de turkiska trupperna. Bulgarien gick med i kriget på centralmakternas sida, och släppte genom förstärkningar till turkarna. Britterna öppnade en ny front vid Tessaloniki och beslöt att prioritera den. Vid årsskiftet 1915-16 evakuerades de brittiska trupperna från Gallipoli. Förlusterna hade varit enorma. Runt 44 000 allierade soldater miste livet och på den turkiska sidan var förlusterna nästan det dubbla.

Penderyn - vertikal miniprovning

På systembolaget finns nu ett set med 3 st 5 cl flaskor får det enda whiskydestilleriet i Wales. Måste givetvis testas.

Penderyn är en by i utkanten av Brecon Beacons Nationalpark. Tillgången på rent vatten sägs vara anledningen till att destilleriet placerades här 1998, drygt hundra år efter det att senaste destilleriet i Wales lades ner. Whiskyn destilleras i endast en panna till skillnad från Skottlands två och Irlands tre. Destillationsprocessen sker i flera steg och ger whiskyn en renhet som ej kräver kylfiltrering.

Prov nr ett är en Penderyn som först lagrats på använda bourbonfat, och som sedan fått en finish på Madeirafat. Doftar frukt och russin. Smaken är lätt söt med en viss vaniljton. Det här företagets standardprodukt.

Prov nr 2 är en Penderyn som först lagrats på bourbon fat och som sedan fått en finish på Olorosofat. doftar gröna äpplen och hasselnöt. Har en mycket tydlig sherrysöt smak. Det här klart det bästa av proven enligt min mening.

Prov 3 är en Penderyn som lagrats först på bourbonfat och som sedan lagrats på fat där det tidigare lagrats rökig skotsk whisky. Doftar vanilj, gröna äpplen och citrus. Har en relativ svag röksmak och ett stänk vanilj. Har man utforskat rökig whisky är det här inget alternativ.

Alla tre har en alkoholhalt på 46 %. Det var väldigt trevliga små flaskor, men priset 169 kr var något högt. Jag tror att Penderyn får svårt att hävda sig bland det enorma utbudet av högkvalitativ maltwhisky från alla världens hörn som nu finns på marknaden, även om den fått goda vitsord av flera whiskykonässörer. För den som vill prova har setet artikelnummer 10318 på Systembolaget.

Flandern

Flandern som på flamländska heter Vlanderen och på franska heter Flandre är den nordliga regionen av den sedan 1993 federala republiken Belgien. Regionen är i majoritet flamländsktalande och det finns i dag en stark nationalistisk rörelse som utmanar centralregeringen.

Flandern var under 1100-talet under fransk överhöghet. Under 1400-talet kom området att tillhöra Habsburg och på 1500-talet blev det en den av det spanska Nederländerna.

Vid det första världskrigets utbrott anföll Tyskland Frankrike via det neutrala Belgien. Planen, Schlieffenplanen, var att gå runt de franska befästningarna och snabbt ta sig till Paris och besegra Frankrike, för att sedan ta itu med Ryssland. Tyskland ville undvika ett tvåfrontskrig. Belgarna försvarade sig dock oväntat bra och det var först när man förde fram sitt grova artilleri som Tyskland lyckades inta de belgiska fästningarna i Liége och Namúr. Fransmännen hann omgruppera sig, fick hjälp av britter och Ryssland gick med i kriget och öppnade en östfront som krävde resurser . Det blev ingen snabb offensiv utan Tyskarna körde fast i norra Frankrike och västfronten blev ett skyttegravskrig.

Pluras spanska kokbok

"Jag var 36 år gammal och det var julafton 1987 när jag för första gången besteg spansk jord, närmare bestämt Barcelonas gator, torg och gränder. Staden visade sig från sin bästa sida denna dag, solen sken och det var 24 gr varmt. Livet lekte, jag var förälskad och på resa i ett nytt land med föremålet för min kärlek gåendes vid min sida."

Så introducerar Per Malte Jonsson alias Plura i Eldkvarn sin nya kokbok - Pluras spanska kokbok. Pluras matintresse är ju bekant sedan tidigare utgivna kokbok och från hans TV-program. Det är som han tidigare berättat om något han fått från modersmjölken. Mamma Magda var ju kallskänka i sitt yrkesliv och god husmanskost var det som serverades i det Jonssonska hemmet.

Men nu är det alltså Spanien det gäller. Plura har tagit med sig kock, fotograf och en designer till Mallorca och Barcelona där det lagas mat på lokala råvaror. Sejouren avslutas på hemmaplan i Estocolmo. Det är en snygg bok. Vackra bilder och arrangemang. Plura skriver bra texter och det är intressant när han berättar om sitt första möte med olika maträtter.

Men sen är det väl så med kokböcker att de även skall fungera att laga mat efter. Där kunde boken tjänat på lite mer korrekturläsning. Visserligen hävdar Plura att mat skall lagas med känsla, men ett recept bör ju kunna följas någorlunda. Ingrediensförteckning och beskrivning bör så att säga gå hand i hand.

Redan på första rätten går det fel. Albondigas med mandelsås. I tillagningsanvisningarna dyker det upp en selleri och spiskummin som inte finns med bland ingredienserna. Sellerin skall antagligen vara de hackade sardellfiléer som omnämns i förteckningen. Frågan är om spiskummin är liktydigt med chilifrukt, annars förstår jag inte var den tar vägen i maträtten. Det skall mycket hjärta till för att få ihop det i den rätten.

Nej Pluras spanska kokbok gör sig nog bäst som inspirationslitteratur. Man blir hungrig av att läsa. Kanske går det också att via inspiration att få till några av de rätter han berättar om.

Aldrig mera krig

Jag kan hälsa från en skyttegrav i Flandern
och från en krater vid Gallipoli
från fyra fasans år vid Döde Mannen
från alla oss som kämpade vid Somme

Från alla oss som slagits i Galizien
och som överlevt en gasattack vid Marne
en hälsning ifrån helvetet Passchendeale
och från ett lerigt träsk vid Tannenberg

Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!

Om tjugo år är västfronten i historia
och över dödens landskap växer gräs igen
de gasblinda får rosor av Victoria
och hjältarna blir gamla glömda män

Jag som har överlevt från krigets fasor
hurrar ej uti fredens skälvande minut
ty jag går mot framtiden i trasor
och ser den an med ögon som släckts ut

Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!

Och fastän västfronten var städet
där Europas ungdom hamrades till döds
har ännu knopparna på träden
ej slagit ut förrän nya planer fötts

Ty kapitalet känner inga gränser
Jag vet om tjugo år man pekar dit
då skall jag ta geväret och min ränsel
då skall jag ut igen och dö för dess profit

Från 12 miljoner döda…

Totta Näslund sjunger i Tältprojektets Aldrig mera krig. Det blev ju inte så. Världen fick uppleva ännu ett världskrig, som i brutalitet och blodspillan överträffade det första. Vi fick efter det ett kallt krig som upprepande gånger hettade till. Vi fick krig genom ombud och vi fick kriget med och mot terror.

Platserna som nämns i de första verserna fascinerar mig. En del namn är mer eller mindre välkända, andra är för mig bara namn som jag hört i den här sången. Namnen vittnar om ett annat Europa, andra gränser än de vi känner till i dag. Jag tänkte titta lite närmare på den geografin.

Oktoberfest

Ett återkommande hösttecken är när Systembolaget presenterar årets oktoberfestöl den 1 september. I årets uppställning återfinns en lokal utgåva, Oppigårds Oktoberfestbier.

Det är för att vara Oppigårds något så ovanligt som en lager. En lager bryggd på tysk malt och rikligt humlad med tjeckisk Saazhumle.

Fruktig smak med inslag av knäckebröd, apelsinskal och örter säger Systembolaget. Lite för besk tyckte min fru. God tyckte jag, men mer en tjeckisk pilsner än en münchener hell.

Artikelnr 11238, 50 cl och 5,3 %.

Varg Veum box 3

Det är höstmånad och därmed tillåtet att ägna sig åt inomhusaktiviteter. Som att blogga, titta på film och läsa böcker. Halvar har kommit i gång med sina litteratur och musiktips. Där finns mycket godis att hämta, och sedan skriver han ju så bra.

Jag får väl också dra mitt strå till stacken även om den litterära nivån inte kommer upp i Halvars höjder. Jag har lite reseminnen som är orapporterade. Det finns även lite beställningar som ploppar ned i brevlådan allt efter utgivningsdag. Som den här som kom idag.

Varg Veum, Gunnar Staalesens deckarhjälte från Bergen, återkommer i Trond Espen Heims skepnad med tre nya filmer i box nr 3. Ettan och tvåan har jag berättat om tidigare. I den här boxen återfinns Skriften på väggen, Svarta får och Dödens drabanter.

I skriften på väggen arbetar Veum som lärare och lever ett lugnt liv med sin nya käresta Karin. Hans gamle fiende Kniven blir släpppt från fängelset med en stark önskan att ta hämnd på alla dem som bidrog till att han blev dömd för mord på en tonårsflicka. Veum blir invecklad i detta drama där han även brottas med samvetsbetänkligheter för att ha bidragit till flickans död.

I Svarta får uppdagar Veum att han inte känner sin käresta Karin så väl som han trodde. När Karins syster försvinner måste Veum finna henne och det blir en störtdykning ner i Bergens kriminella värld.

I Dödens drabanter blir Veum ombedd av kommissarie Hamre att komma till ett gisslandrama på en gård utanför Bergen. Ett gift par har blivit brutalt mördade och alla bevis pekar mot den 16- årige fostersonen Jan Egil. Veum som känner Jan Egil sedan tidigare är inte övetrtygad om hans skuld och finner i sin undersökning nya spår. Paret har drivit en hemlig verksamhet med människohandel med unga personer och har på detta sätt skaffat sig fiender.

Dessa norska film noir-dramer skall nu beskådas. sedan får vi vänta på box 4 som lär dyka upp nästa höst. Ytterligare tre filmer är under inspelning; I mörket er alle ulver grå, Bukken til havresekken, och Kalde hjerter.

Uppdate 2011-09-09: Naturligtvis kunde jag inte låta bli filmerna. Han håller stilen Veum, bortsett från att han har samma käresta i alla tre filmerna. Produktplaceringar kan gå an om de inte är allt för framträdande. Här var det fler märkesbilar än man ser på Toyotacenter.

Litauen 2

Under första världskriget ockuperades Litauen av Tyskland. Därefter utropade Litauen sin självständighet den 16 februari 1918, nu landets nationaldag. En tysk prins utnämndes till regent och fick det ärevördiga namnet Mindaugas II. Självständighetsförklaringen var dock endast formell fram till den tyska kapitulationen i november samma år.

Den ryska röda armen invaderade Litauen år 1919 med hänvisning till att litauiska kommunisterna hade proklamerat sovjetiskt styre i landet. Även Polen gjorde anspråk på Vilniusområdet. Nationernas Förbund gav Litauen rätt både mot Sovjetmakten och mot Polens krav. Den unga sovjetrepubliken fick släppa sina anspråk men Polen vägrade att släppa Vilnius. Från 1920 kunde ett självständigt Litauen uppstå i praktiken och en demokratiseringsprocess inleddes. Under åren 1920-39 var Kaunas landets huvudstad. Demokratiseringen av landet avbröts 1926 då Antanas Smetana gjorde en militärkupp och införde enpartistat.

Enligt Molotov-Ribbentrop-pakten från den 23 augusti 1939 tillhörde Litauen först den tyska intressesfären, därefter den sovjetiska. Tyskland annekterade i mars 1939 hamnstaden Klaipeda medan Sovjetunionen tvingade till sig militärbaser senare samma år. I juli 1940 invaderade Sovjetunionen slutligen Litauen och landet utropades till sovjetrepublik efter ett iscensatt val. Sovjetiseringen inleddes omedelbart och 30 000 personer ur självständighetstidens ledande skikt deporterades till Sibirien. Litauen hamnade i juni 1941 under tysk ockupation, vilken varade till 1944. Under perioden mördades omkring 90 procent av Litauens judiska befolkning, över 200 000 personer. 1944 intog sovjetiska trupper återigen landet. Enligt beräkningar förlorade landet mer än 300 000 människor genom avrättningar, deportationer och gerillastrider fram till 1950-talet. Mellan 1949 och 1952 kollektiviserades det litauiska jordbruket med brutala metoder.

1988 bildades den litauiska folkfronten, Sajudis, och den nationella frigörelsekampen tog fart. I valet till sovjetunionens folkkongress 1989 fick Sajudis 36 av Litauens 42 platser. Vid valen till Litauens parlament tog Sajudis hela 90 av 133 mandat. Den 11 mars 1990 utfärdade det litauiska parlamentet, Seimas, en självständighetsförklaring med röstsiffrorna 124 mot 6 och förkunnade att "republiken Litauen är en självständig stat enligt den författning som gällde under förkrigstiden". Årsdagen är numera en av Litauens stora nationella högtidsdagar. Sajudis ordförande, professor Vytautas Landsbergis, valdes samtidigt till tillförordnad president.

Moskva svarade med en ekonomisk blockad för att senare övergå till rent våld. Den 13 januari 1991 stormade sovjetiska soldater TV-tornet i Vilnius, fjorton personer dödades och flera hundra skadades. Våldet avbröts efter skarpa protester från omvärlden. Sverige öppnade som första västland ambassad (samma dag som Danmark) i Litauen den 29 augusti 1991. Den 17 september samma år blev Litauen medlem av FN. Den 2 april 2004 blev Litauen medlem i Nato och den 1 maj samma år i EU. Från och med den 21 december 2007 omfattas Litauen även av Schengen-samarbetet.

Litauen 1

Vi är på väg till Vilnius, Litauens huvudstad. Vi har tidigare besökt Tallin och Riga och nu är det dags att även införliva den tredje baltiska huvudstaden i besökta resmål.

De baltiska länderna har en hel del gemensamt men det finns även stora skillnader, vilket gör att man inte skall klumpa ihop dem. Litauiska språket är liksom lettiskan ett baltiskt språk, som är bland de äldsta språken i Europa. Den baltiska språkgruppen hör liksom germanska, slaviska och latinska språk till de indoeuropeiska språken. Estniskan är ett finskt-ugriskt språk besläktat med finska och ungerska.

Baltiska stammar bosatte sig förmodligen i vad som är dagens Litauen ca 3000 f.Kr. Under 700-200 f.Kr. började slaviska stammar flytta in i de baltiska stammarnas bosättningsområden, som då sträckte sig mycket längre österut än idag.

Litauen omnämns första gången i skriftliga dokument i den tyska Quedlinburgkrönikan 1009. Under 1200-talet enades de litauiska stammarna under storfursten Mindaugas, som 1253 blev krönt till kung. De tyska ordnarna som försökte erövra Litauen från väster kunde slås tillbaka under Mindaugas ledning. Ordnarnas officiella avsikt var att kristna de hedniska baltiska stammarna, men som i all annan historia handlade det givetvis om erövring och åtkomst av resurser fram för allt jordbruksmark och handelsrättigheter.

Under storfursten Gediminas utvidgades det litauiska riket österut under 1300-talet. På 1360-talet sträckte sig Litauen ända till Svarta havet, och var den tidens största europeiska rike. Gediminas grundade även huvudstaden Vilnius 1323. Storfursten Jogaila (polska Jagiello, död 1434) ingick en äktenskapsallians med Polen, med syfte att undvika ett tvåfrontskrig. Detta ledde till fördraget i Kreva 1385, varigenom Polen och Litauen förenades i en personalunion och Litauen anammade katolicismen. Vid slaget i Tannenberg 1410 kunde de litauisk-polska härarna besegra de tyska ordnarna och stoppa deras försök till expansion österut. Den Jagellonska ätten kom att regera det litauisk-polska riket under århundraden. Katarina Jagellonica gifte sig med den svenske prinsen Johan, sedermera kung Johan III, och sonen Sigismund var under en tid på 1500-talet både svensk och polsk-litauisk kung.

År 1569 omvandlades den litauisk-polska unionen till en realunion, och det polska inflytandet ökade markant. Bönderna sjönk ned i livegenskap och adeln poloniserades. Genom Polens delningar 1772, 1793 och 1795 utplånades Litauen, och landet blev en del av Ryssland. Ryssland inledde från 1820-talet återkommande kampanjer för att förryska Litauen. Två misslyckade uppror följdes av ökat ryskt förtryck och förryskning, bl a med resultatet att litauiska som undervisningsspråk förbjöds från 1864 och 40 år framåt i tiden. Den nationella litauiska rörelsen levde dock vidare vilket så småningom skulle leda till ett nytt självständigt litauiskt rike.

Duorom 2009

Ett fynd enligt Bengt Kronstam i DN:

"Av alla osannolika platser där människan valt att odla vin slås nog rekordet i Dourodalen. Det är här, i norra Portugal, som portvinet föds ur vånda och slit. Hela området är spektakulärt och så där lagom nedgånget med en patina som är både äkta och oändligt vacker.

Men dalen är inte bara portvin. Här görs numera också några av landets bästa rödviner med samma druvsorter som bas, samma komplexitet och kraft. Ett utmärkt smakprov har du i 2009 Duorum (nr 2559, 99 kr), fyndigt döpt med en anspelning på både ursprunget och att det är två mästerliga vinmakare som skapat det.

Signaturen JP Ramos kräver nog ingen närmare presentation. Här samarbetar denna demonproducent med José Maria Soares Franco, under många år förvaltare av Portugals första och länge enda kultvin: Barca Velha.

I Duorum har de tillsammans skapat ett hypermodernt vin av de tre druvsorterna Touriga Franca, Touriga Nacional och Tinta Roriz (mer känd från Spanien som Tempranillo). Karaktären är generöst fruktsöt, fatig och blommig i en mycket god, parfymerad stil med solmogen, köttig druvarom.

Att detta vin bara hunnit avancera till knappt sextio Systembutiker är en gåta, så drickvänligt som det är. Att det dessutom har ryggrad nog att även stå emot stränga expertkrav gör inte det hela sämre. Tvärtom, här har du ett vin lika gott till vinterns vilt som till sommarens grillade biffar. För den delen skulle jag heller inte tveka att servera det till stekt, vit fisk.

Nr 2559 99 kr för 70 cl.

• Alkoholhalt13,5 %
• SockerhaltMindre än 5,0 gram/liter
• AnvändningServeras vid 16-18°C till smakrika rätter av lamm- eller nötkött.
• SmakMycket fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av plommon, hallon, viol, choklad och gräs.

Mariza

I sommar bär det av till norra Portugal. Vi har bokat flyg via Bryssel till Porto, och hotell på tre platser. Vi avslutar med lägenhetsboende i Porto. Som vanligt är tiden innan resan lika viktig. Vi förbereder oss. En Första klassens guide över Portugal är inköpt. En stadsguide över Porto likaså. Lite musik behövs också för att komma i stämning och i Portugal är det fado som gäller. Fado är Portugals motsvarighet till de svartas blues, eller varför inte grekernas rembetikon. Ordet fado betyder öde. Musikstilen är influerad av arabisk och afrikansk musik och portugisiska sjömanssånger. Texterna handlar oftast om fattiga männsikors levnadsöden.

Mariza är ett av de stora namnen i den moderna fadon. Hon är född i Mocambique med en afrikansk mor och en portugisisk far. Hon slog igenom 2001 och är nu en världsartist som ger 150 konserter per år världen runt. Hon har uppträtt i Sverige, men har blivit särskilt populär i Finland. Den ödesmättade musiken berör tydligen de tungsinta finnarna på ett speciellt sätt.

TripAdvisor

Create your own travel map or travel blog

Top holiday rentals at TripAdvisor