Visar inlägg med etikett Underhållning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Underhållning. Visa alla inlägg

måndag 26 november 2012

As time goes by ....

I dag för 70 år sedan hade en av filmvärldens största klassiker premiär, Casablanca. Filmen utspelar sig 1942, under andra världskriget. Humphrey Bogarts karaktär Rick Blaine är en cynisk caféägare i staden Casablanca, som ligger i Franska Marocko och styrs av den med Tyskland allierade Vichyregimen i Frankrike. Ilsa Lund (Ingrid Bergman), en kvinna som Rick var förälskad i och som lämnade honom i Paris dyker upp tillsammans med Victor Lazlo, ledaren för en motståndsrörelse och Rick blir försatt i en situation med konflikter, omringad av giriga affärsmän (Senor Ferrari, ägare av ett konkurrerande kafé, The Blue Parrot), småskurkar (Ugarte, som stal genomresebrevet) och beundransvärda kvinnor på sitt café.
I filmen används ett lothringenkors som symbol för den franska motståndsrörelsen mot tyskarna och Vichyvatten som en symbol för Vichyregimen, symboler som kanske inte har en självklar innebörd för den som ser filmen idag. Bägge symbolerna användes dock på riktigt och var välkända när filmen gjordes.

onsdag 7 september 2011

Varg Veum box 3

Det är höstmånad och därmed tillåtet att ägna sig åt inomhusaktiviteter. Som att blogga, titta på film och läsa böcker. Halvar har kommit i gång med sina litteratur och musiktips. Där finns mycket godis att hämta, och sedan skriver han ju så bra.

Jag får väl också dra mitt strå till stacken även om den litterära nivån inte kommer upp i Halvars höjder. Jag har lite reseminnen som är orapporterade. Det finns även lite beställningar som ploppar ned i brevlådan allt efter utgivningsdag. Som den här som kom idag.

Varg Veum, Gunnar Staalesens deckarhjälte från Bergen, återkommer i Trond Espen Heims skepnad med tre nya filmer i box nr 3. Ettan och tvåan har jag berättat om tidigare. I den här boxen återfinns Skriften på väggen, Svarta får och Dödens drabanter.

I skriften på väggen arbetar Veum som lärare och lever ett lugnt liv med sin nya käresta Karin. Hans gamle fiende Kniven blir släpppt från fängelset med en stark önskan att ta hämnd på alla dem som bidrog till att han blev dömd för mord på en tonårsflicka. Veum blir invecklad i detta drama där han även brottas med samvetsbetänkligheter för att ha bidragit till flickans död.

I Svarta får uppdagar Veum att han inte känner sin käresta Karin så väl som han trodde. När Karins syster försvinner måste Veum finna henne och det blir en störtdykning ner i Bergens kriminella värld.

I Dödens drabanter blir Veum ombedd av kommissarie Hamre att komma till ett gisslandrama på en gård utanför Bergen. Ett gift par har blivit brutalt mördade och alla bevis pekar mot den 16- årige fostersonen Jan Egil. Veum som känner Jan Egil sedan tidigare är inte övetrtygad om hans skuld och finner i sin undersökning nya spår. Paret har drivit en hemlig verksamhet med människohandel med unga personer och har på detta sätt skaffat sig fiender.

Dessa norska film noir-dramer skall nu beskådas. sedan får vi vänta på box 4 som lär dyka upp nästa höst. Ytterligare tre filmer är under inspelning; I mörket er alle ulver grå, Bukken til havresekken, och Kalde hjerter.

Uppdate 2011-09-09: Naturligtvis kunde jag inte låta bli filmerna. Han håller stilen Veum, bortsett från att han har samma käresta i alla tre filmerna. Produktplaceringar kan gå an om de inte är allt för framträdande. Här var det fler märkesbilar än man ser på Toyotacenter.

lördag 20 november 2010

Spionen måste dö

Det är kallt och ruggigt. Känns om en begynnande förkylning är på gång. Då blir det innesittning och filmtajm. Har lite nyinskaffad DVD att gå igenom. Vi börjar med en gammal brittisk goding från 1966. John Le Carré har skrivit manus till Spionen måste dö, en thriller från kalla krigets dagar.

När Samuel Fennan, en ämbetsman på utrikesdepartementet, och hans fru (Simone Signoret) blir anonymt anklagade för att ha samröre med kommunister, omkullkastas hela deras tillvaro. Fennan hittas senare död efter vad som ser ut att vara ett självmord. Underrättelseagenten Charles Dobbs (James Mason) har dock andra teorier. När Dobbs får kalla handen av sina överordnade när han presenterar sina misstankar, bestämmer han sig för att säga upp sig och istället slå sig ihop med den pensionerade kriminalaren Mendel. Deras jakt efter sanningen leder dem rakt in i en spionhärva och mycket annat som de aldrig kunnat ana.

Det är även en historia om svek och bedrägeri, ett tema som finns i många av Le Carrés böcker. En spännande detalj i berättelsen är hur Dobbs fru Ann som spelas av Harriet Andersson, är otrogen mot sin man. Hon är tillsammans med förrädaren Dieter Frey, Dobbs antagonist i thrillern. Det här är ett tema som återkommer i Mullvaden där George Smileys hustru, som också heter Ann, gör samma sak.

Bra skådespeleri som väntat i en brittisk produktion. En av de mer spännande scenerna utspelar sig för övrigt på Royal Skakespeare Theatre. Lite seg i början. Det dröjer trekvart in i filmen innan det börjar hetta till.

lördag 2 oktober 2010

Långt farväl

Tittar på en gammal film från 1973, Långt farväl med Elliot Gould. Det är en filmatisering av Raymond Chandlers bok med samma namn. Elliot Gould spelar privatdetektiven Philip Marlowe, som utreder en väns påstådda självmord. I utredningen träffar han på författaren Roger Wade spelad av Sterling Hayden, och dennes hustru Eileen spelad av Nina van Pallandt.

Elliot Gould hade sin storhetstid som skådespelare på 70-talet. Hans kanske mest kända roll är förmodligen den som Trapper John i M*A*S*H. Den filmen är för övrigt regisserad av Robert Altman som också regisserade Långt farväl. Gould spelar även mot Bibi Andersson i Ingmar Bergmans film Beröringen (The Touch).

Sterling Hayden fick sitt genombrott som skådespelare i gangsterfilmen I asfaltens djungel 1950. Ställd inför senator McCarthys sanningskommission erkände han medlemskap i kommunistpartiet och namngav flera av sina kollegor. Något som han senare ångrade. Erkännandet förde dock med sig att han inte blev svartlistad utan kunde fullfölja sin karriär. Jag minns Sterling Hayden framför allt från filmen 1900. Bertoluccis film om Italien under det 20:e århundradet. Hayden spelar Leo Dalcó, farfar till en av filmens huvudroller Olmo Dalcó, som vuxen spelad av Gerard Depardieu.

Nina van Pallandt är född i Danmark. Hon gifte sig med den holländske diplomatsonen Frederik van Pallandt och bildade tillsammans med honom sångarduon Nina & Frederik. Duon hade en kort intensiv karriär i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Nina och Frederik sjöng calypso och hade hits som Jamaica Fareweell och Sucu-sucu. Duon hade även en egen serie på BBC 1961; Nina & Frederik at home. Berömmelsen ledde till ett antal filmroller.

I filmen förekommer även ett gangstergäng under ledning av Marty Augustine. En av Augustines anonyma gängmedlemmar spelas av en bekant österrikare som sedermera skulle göra karriär som actionskådespelare innan han gav sig in i politiken för att så småningom bli vald till Californiens guvernör.

söndag 6 juni 2010

fredag 4 juni 2010

9 Bywater Street

På denna adress i Chelsea London bodde George Smiley, spionchefen från John le Carrés böcker om den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Ja, egentligen existerar inte adressen. Det kunde jag själv konstatera när jag letade upp gatan vid ett besök i London på 1980-talet. Huset på bilden är nr 10 Bywater Street, som användes vid inspelningen av "Tinker, Taylor, Soldier, Spy" och "Smileys people".

George Smiley dök upp första gången i John Le Carrés debutroman "Telefon till den döde". Han fanns även med i roman nr 2, "Mord i högre skolan". Mer känd för en bredare publik blev han genom "Spionen som kom in från kylan" romanen som blev le Carrés genombrottsroman. Romanen filmades med Richard Burton i huvudrollen, som den utbrände spionen Alec Leamas. George Smiley spelas här av Rupert Davies, skådespelaren som spelade kommissarie Maigret i de engelska inspelningarna av George Simenons kriminalromaner.

Den skådespelare som förkroppsligar George Smiley är dock karaktärsskådespelaren Alec Guiness, som spelar rollen i de två delar av Karla-trilogin som BBC gjorde TV-serie på. Den mittersta delen, "The Honourable Schoolboy" (Käpp i hjulet) blev aldrig filmad. Den utspelar sig huvudsakligen i Hong Kong och BBC ansåg att en inspelning skulle bli för kostsam. George Smiley spelar i den romanen en mer perifer roll , och det är ju han som bär TV-serien i Alec Guiness utmärkta tolkning. Efter succén med "Tinker, Taylor, Soldier, Spy" (Mullvaden) gick man därför vidare med del tre; "Smileys People" (Vinnare och förlorare).

Det är Johan Hakelius fel att jag nu skriver om George Smiley. Jag läste Hakelius anglofila mästerverk "Döda vita män" och en av de brittiska storheter han skriver om där är just Alec Guiness. Rollen som engelsk officer i Bron över floden Kwai och som Obi wan Kenobi i de första Star Warsfilmerna är stora Guinessroller, men jag förknippar honom fr a med med George Smiley. Jag såg TV-serien när den visades i svensk TV på 80-talet och jag är sedan dess en hängiven le Carréläsare.

Nu kände jag mig nödd och tvungen att leta på BBC:s TV-serie. På Discshop hittade jag både "Tinker, Taylor, Soldier, Spy" och "Smileys People". Det var visserligen import utan svensk text, men efter att nu ha sett de första två avsnitten kan jag konstatera att det går bra att hänga med ändå. Jag kan ju storyn och med engelsk text är det lätt att följa även dialogen. Högklassisk brittisk litteratur tolkad i högklassisk brittisk TV-film. Kan det bli bättre?

fredag 15 januari 2010

Badliv i Budapest anno 1936


Den här journalfilmen från SF daterad 1936 hittade jag på webbshopen för ungersk mat. Min gulaschpasta som jag köpte vid sommarens Budapestbesök är slut och behöver fyllas på. Då hittade jag på den här butiken som jag tänkte pröva.

Visst är det sig likt även om det gått 70 år sedan filmen gjordes. I filmen får vi se både gyogofürdö och strandfürdö som jag berättat om tidigare är på bloggen. I filmens inledning får vi dessutom se hur staden såg ut från luften innan andra världskriget.

söndag 10 januari 2010

Children of Glory

Den andra fyndfilmen från ICA Maxi var Children of Glory, en ungersk film från 2006. Filmen utspelar sig under de dramatiska veckorna hösten 1956 då det ungerska folket reser sig mot den sovjetiska ockupationsmakten och dess inhemska medlöpare.

På ungerska heter filmen Szabadság, szerelem vilket betyder frihet, kärlek. Kärlekshistorien utspelar sig mellan en kvinnlig student och en manlig vattenpolospelare. På detta sätt får man speglat både själva upproret och den blodiga vattenpolomatchen mellan Ungern och Sovjetunionen någon månad senare vid OS i Melbourne. Det är en kärlekshistoria utan lyckligt slut.

Filmens personer är uppdiktade, men händelseutvecklingen är baserad på den faktiska utvecklingen. Efter Stalins död 1953 kom en tövädersperiod i hela östeuropa. I Ungern tillsattes den reformvänlige kommunisten Imre Nagy, som bl a lät inledde en avkollektivisering av jordbruket och släppte politiska fångar fria. Utvecklingen gick lite för snabbt för både Nagys motståndare i det egna partiet och ledningen i Moskva och 1955 avsattes Nagy. Samtidigt pågick i Polen en reformutveckling. Wladyslaw Gomulka som blivit partiledare 1956 lyckades i förhandlingar med Moskva få till stånd en särbehandling av Polen, med motiveringen att Polens speciella historia krävde andra lösningar. Den katolska kyrkan tilläts arbeta mer öppet, och det polska jordbruket utsattes aldrig för kollektivisering. Den polska utvecklingen blev en inspirationskälla även för ungrarna.

Studentrörelsen kom som under många andra revolter och uppror genom historien, att spela en viktig roll i Ungernrevolten. En från kommunistpartiet fristående studentorganisation bildades i universitetsstaden Szeged, och etablerade sig snabbt på landets övriga universitetsorter. Den 22 oktober formulerade studenterna i Budapest ett 16-punkters program med krav på reformer, demokrati och yttrandefrihet, samt att Imre Nagy skulle återinsättas som statschef.

Den 23 oktober tog studenterna i Budapest initiativ till en stöddemonstration för sina polska kamrater. Demonstrationen, som samlade 200.000 personer, avslutades med ett möte på Josef Bemtorget i Buda. Josef Bem var en polsk general som ställde sig på ungrarnas sida i revolten mot Österrike 1848. Platsen var således väl vald. Under demonstrationen och mötet framfördes krav från 16-punktsprogrammetreformer även i Ungern.

Den ungerska regeringen ledd av Ernö Gerö fördömde i ett radiotal demonstrationen. Detta provocerade demonstranterna till ytterligare aktioner. StalinstatynHjältarnas torg vältes omkull och demonstranterna försökte inta radiohuset för att framföra sina krav. Den ungerska säkerhetspolisen AVO öppnade eld med kulsprutor och flera demonstranter sårades och dödades. Revolten var ett faktum. De ungerska arbetarna inledde en generalstrejk och arbetarråd upprättades över hela landet.

Det sovjetiska trupperna gick till angrepp mot demonstranterna. Samtidigt gick delar av den ungerska poliskåren och armen med i revolten. Vapen lämnades ut till revoltörerna. Molotovcoktails blev ett av revoltörernas favoritvapen. Regelrätta gatustrider utkämpades i Budapest. Demonstranterna tog en gruvlig hämnd på den hatade AVO-polisen och flera polismän lynchades.

Imre Nagy bildade en flerpartiregering och krävde Sovjetunionens uttåg ur landet. 28 oktober inleddes förhandlingar om vapenvila. Sovjetarmen gick med på att lämna Budapest och förklarade sig villiga att förhandla om uttåg ur hela landet. Ett löfte som skulle visa sig vara falskt. Sovjetunionen lät förstärka trupperna och den 4 november inleddes ett fullskaligt anfall i hela landet. Ryska tanks rullade åter in i Budapest och besköt utan urskillning både människor och byggnader. Revolten slogs ned och den 7 november hade sovjetarmén full kontroll över landet.

Imre Nagy och flera av ledarna tog sin tillflykt till Jugoslaviens ambassad. Genom svekfullt agerande lurades de ut och greps. En rättsprocess inleddes och 1958 avrättades Imre Nagy och flera av de som stått i ledningen under revolten, bl a pansaröversten Pál Maleter som gått över till revoltörerna. 1989, efter kommunismens fall återupprättas Imre Nagy. Han frias från alla anklagelser, han kropp grävs upp och han begravs på nytt i en statsbegravning som bevistas av 100.000 personer. Han har fått ett monument på Martyrernas torg beläget i närheten av parlamentet.

2.700 ungrare dödades under striderna. 341 avrättades under tiden 1956 - 1961 som straff för sin delaktighet. 22.000 dömdes till fängelsestraff och 13.000 till arbetsläger. 200.000 ungrare flydde ur landet, de flesta genom den dåligt bevakade gränsen mot Österrike. (samma gräns som 1989 fick en avgörande betydelse för kommunismens fall). 8.000 ungrare kom till Sverige, bl a Georg Sesslers familj som jag tidigare skrivit om.

En händelse som inträffade i en helt annan värdsdel kom att påverka Ungernrevolten på flera sätt. I Egypten nationaliserade Gamal Abdel Nasser Suezkanalen. Kanalen var en vital kommunikationsväg för västeuropa. Detta var innan supertankernas tid och en stor del av oljetransporterna till väst gick genom kanalen. Nasser backades upp av Sovjetunionen och det kalla kriget fortfarande väldigt kallt. Storbritannien, Frankrike och Israel allierades om att återta kontrollen över kanalen. 29 oktober gick Israel till anfall över Sinaihalvön. Frankrike och Storbritannien landsatte trupper längs kanalen, med motivet att hålla isär de israeliska och egyptiska trupperna. Krisen tas upp i FN och för en gångs skull var USA och Sovjetunionen överens. De franska och engelska trupperna fick dras tillbaka och ersattes av FN-trupper.

Suezkrisen kom att i media överskugga händelserna i Ungern. Västvärlden hade fullt upp att hantera denna kris och stödet till Ungerns revoltörer uteblev. Krisen påverkade även Sovjetunionens ställningstagande. Rädslan för att förlora sitt inflytande över även Ungern påverkade beslutet att återta kontrollen i landet.

Den 6 december 1956 spelas final i vattenpolo i OS i Melbourne mellan Ungern och Sovjetunionen. Det ungerska vattenpololaget har hållits isolerade från händelserna i Budapest. Det har befunnits sig på träningsläger i bergen utanför Budapest, och när revolten inleds förflyttas laget till Tjeckoslovakien. Först när de kommer till Melbourne får de via västliga media veta vad som hänt i hemlandet. Det blir en oerhört hård match. Påhejade av exilungrare i publiken gör det ungerska laget sitt yttersta för att vinna. Det här är ingen vanlig vattenpolomatch utan laget representerar sitt land mot ockupationsmakten. Det blir rena rama slagsmålet i bassängen. Tre sovjetspelare och två ungrare utvisas. När två minuter återstår färgas vattnet rött. Den ungerske spelaren Ervin Zador stiger upp ur bassängen med blod forsande från ena ögat, efter ett knytnävsslag från en sovjetspelare. Matchen har gått till historien som blodet i vattnet - matchen (ungerska Melbourne- i verfurdö). Ungern vann matchen med 4 - 0 och blev guldmedaljörer.

Filmens förtjänst är fr a att den skildrar händelseförloppet på ett bra sätt såhär 50 år efteråt. Kärlekshistorien känns tunn och skådespelarprestationerna är mediokra. Är man som jag intresserad av Ungern som land och dess historia är dock filmen självklart sevärd.

måndag 4 januari 2010

Kapten Corellis mandolin

Fyndade tre filmer för 99 kr på ICA Maxi igår. Det här var en av dem. De två andra kanske jag återkommer till här senare. Filmen får tjäna som övergång från Italien till Grekland. Jag har ju skrivit flera inlägg om Sicilien dit jag är på väg i tankarna. Det blir dock ingen resa dit i år. Det blir inte heller norra Portugal i år, men troligen 2011 när A fyller jämt. Även östra Andalusien är skjutet på framtiden. Det blev D som fick bestämma sommarens resmål. Det kanske är en av de sista resorna han vill följa med mamma och pappa och då tyckte vi att han fick välja. Han vill åka tillbaka till Kreta och vi har därför bokat flygstol, hotell på två ställen och hyrbil till början av juni månad. Vi har tidigare mest sett västra delen av ön, nu blir det östra och södra delen som skall utforskas.

Filmen bygger på en roman och personerna är uppdiktade. Det finns dock en historisk bakgrund till händelserna som utspelar sig på den grekiska ön Kefalonia. 1940 anfaller Italien Grekland. Den italienska armén med 14.000 man bryter in från Albanien, men blir hejdade och besegrade av den grekiska armén bestående av 8. 000 soldater. 1941 anfaller Tyskland understödda av Italien och Bulgarien Grekland. Den tyska krigsmaskinen är av en annan kaliber än den italienska och det dröjer inte länge innan Grekland ockuperats.

Det sker en viss uppdelning mellan ockupanterna. Kefalonia besätts huvudsakligen av italienska trupper, 12.000 man. Det finns även en mindre tysk styrka på 2.000 man. 1943 landstiger de allierade trupperna på Sicilien. Med stöd från maffian kunde ön erövras relativt snabbt. Stödet för Mussolini vacklade i det italienska etablissemanget. Ett vapenstillestånd förhandlades fram och Mussolini arresterades. Han fritogs av tyska fallskärmssoldater och fördes till norra Italien där han ledde den s k Salo-republiken. Italien var delat. På Balkan övertog Tyskland de områden som besatts av italienska trupper. De italienska trupperna avväpnades. På Kefalonia vägrade italienarna att lämna ifrån sig sina vapen. De satte sig till motvärn, men tyskarna var överlägsna. fr a i luften. Tyskarna lät avrätta 5.000 man av de 9.000 som överlevt striderna som hämnd för att italienarna satt sig upp mot dem.

1945 besegras så det tredje riket. Andra världskriget är slut. I Grekland utbryter inbördeskrig, som pågår fram till 1949. I de allierades uppgörelse efter kriget tillhör Grekland den brittiska sfären. Utan stöd från Sovjetunionen besegras de kommunistiska partisanerna ledda av Kapetan Aris. Även på Kefalonia förekom strider under inbördeskriget, men detta finns inte med i filmen. Med i filmen är dock den jordbävning 1953 som ödelade en stor del av bebyggelsen. Förstörelsen var så omfattande att en stor del av befolkningen tvingades lämna ön.

Bra skådespel, en spännande handling och fr a mycket vackra greklandsbilder, om man bortser från krigsscenerna och skildringen av jordbävningen. En klart sevärd film.

torsdag 3 september 2009

Jimmy Nail



Jimmy Nail sjunger här Calling Out Your Name från TV-serien Crocodile Shoes I. Jag har nu införskaffat del II av nämnda serie. Jag minns inte att jag såg den på TV, så det skall bli spännande att se den nu.

Jimmy Nail slog igenom i TV-serien Auf Wiedersehen Pet på 80-talet. Serien handlar om brittiska byggnadarbetare som jobbar i Tyskland. Jimmy Nail spelar Leonard Oz Osborne. Serien var mycket populär och det blev totalt 4 säsonger inspelade, samtliga har visats i svensk TV. I säsong 2 arbetar de sju byggnadsarbetarna i Spanien, i trean handlar det om att montera ner en bro som skall säljas till Arizona, och i fyran är gänget på Kuba. Flera andra kända skådespelare medverkar i serien. Kevin Whately som vi känner som kommissarie Morse assistent Lewis. Timothy Spall som spelar Peter Pettigrew i Harry Potter-filmerna.

I TV-serien Spender spelar Jimmy Nail deckare. Även den har visats i Sverige på 90-talet. Det är en serie som jag inte minns så mycket av, annat än känslan av att den var bra. Jag har sökt efter den på DVD, men den verkar inte finnas tillgänglig.

I grund och botten är det samma karaktär som Jimmy Nail spelar i alla de här serierna. En oborstad knegartyp med bred Newcastle-dialekt. Och han gör det bra.

Jimmy Nail har även gjort film. Mest känd är Evita där han spelar mot bl a Madonna. Jimmy har ju utseende som kan verka spanskt, men han fick nog putsa lite på dialekten.

lördag 22 augusti 2009

Varg Veum

Tittar på norsk kriminalfilm. Det är Gunnar Staalesens kriminalromaner om privatdetektiven Varg Veum som filmatiserats och nu finns tillgängliga på DVD.

Gunnar Staalesen är författare och dramatiker som skrivit ett flertal romaner och skådespel. Det han har blivit känd för är kriminalromanerna om Varg Veum. Han har fått flera pris för romanerna och de har översatts till ett 15-tal språk. Det är klassisk socialrealistisk kriminallitteratur av det slag vi känner igen från Sjöwall-Wahlöö och McBain. Hjälten Veum känns igen från deckarvärldens hjältar. Luggsliten och kantstött men med ett engagemang för brottens offer är han en sorts norsk Sam Spade.

Romanerna utspelar sig huvudsakligen i Norges andra stad Bergen. Varg Veum är från början socionom. Han har ett förflutet på Barnevernet som är den norska gren av det vi i Sverige kallar socialtjänst, som skall arbeta för att skydda barn och ungdom. Han har där kommit i kontakt med barn och ungdomar som farit väldigt illa. och han har kvar sitt engagemang för dem. I sitt arbete som privatdetektiv kommer han som sig bör ofta i konflikt med polisen, samtidigt som han hjälper till att lösa allvarliga brott.

I box 1 som jag sett finns tre filmer. Bittra Blomster handlar om en försvunnen man. Hans älskarinna en gift, framgångsrik politiker kontaktar Veum för att göra diskreta undersökningar. Veums arbete leder honom in i den innersta kretsen i ett stort internationellt företag. I film nr 2, Törnrosa, får Veum i uppdrag att spåra upp 16-åriga Lisa och hennes pojkvän Peter som rymt hemifrån. Lisa hittas på ett hotellrum i Köpenhamns horkvarter. Väl hemma mördas Peter. Veum får gräva djupt i ungdomarnas familjebakgrund för att spåra mördaren. I film nr 3, Din till döden, är uppdraget att spåra en klients stulna bil, som visar sig ha blivit använd vid ett rån. Klienten blir mördad och hans exhustru blir misstänkt. Veum reder ut situationen och blir samtidigt förälskad i sin klients f d hustru.

Det är välspelad film. Trond Espen Seim gör ett trovärdigt porträtt av den Veum jag känner igen från böckerna. Intrigerna är väl konstruerade. Det är spännande och utgången är inte på förhand given.

Det finns även en box 2 med ytterligare tre filmer, Fallen ängel, Kvinnan i kylskåpet och Begravda hundar. Ligger som beställning på CDON. Det har även ryktats om inspelning av ytterligare sex Veumdeckare med start 2009.

torsdag 26 februari 2009

Corleone - Il capo dei capi

Den italienska serien inspelad 2007 är baserad på maffialedaren Salvatore "Toto" Riinas liv och leverne som en av de mest kända maffialedarna. Han inledde sin karriär på 40-talet. Han hade blivit familjens överhuvud sedan hans far och lillebror omkommit i en olycka. Han vägrade acceptera sitt öde som fattig bondpojk, och valde den karriärväg som för många sicilianska ynglingar framstått som den mest naturliga, maffian. Han blir med tiden ledare för den Corleonska familjen, som genom taktiska manövrer och allianser blir en av de dominerande familjerna i Palermo.

Toto Riina stod bakom 100 - tals mord under sin tid som maffialedare. Bland de mest kända är morden på domaren Falcone. Han greps 1993 och sitter sedan dess fängslad på livstid. Han efterträddes som capo av sin ungdomskamrat Bernardo Provenzano. Denne lyckades hålla sig undan lagens långa arm ända till 2006 då han efter att ha varit efterlyst i 43 år kunde gripas i ett slitet stenhus utanför Corleone.

Serien består av åtta avsnitt med nästan 10 timmars speltid. Jag har nu sett de två första delarna och hunnit fram till mitten av 60-talet. Maffian infiltrerar via korrupta politiker byggindustrin i Palermo. Stora pengar satsas på att bygga bostäder och offentliga byggnader. Strider utbryter mellan olika familjer för att komma åt de största köttbenen. Corleonefamiljen lyckas hålla sig utanför de direkta striderna. De drar sig tillbaka till sina hemtrakter. Toto Riina och hans kamrater blir där tagna av polisen och åtalas för mord, men domstolen frikänner dem i brist på bevis.

Det är välspelat och väl regisserat. Det är ingen skönmålning utan brotten skildras så grymma som de är. Mot den kriminella sidan står de goda hjältarna. Här representerade av Totos barndomskamrat Biagio Schiró, som väljer en annan bana. Han blir polis.

onsdag 11 februari 2009

Doing the omoralisk schlagerfestival



1975 arrangerade Sverige Eurovision Song Contest. ABBA hade vunnit tävlingen 1974 i Brighton med Waterloo. Vänstern arrangerade en alternativfestival. Vi var väldigt mycket vänster vid den tiden. Vietnamkriget hade precis avslutats under våren 1975, och vi behövde förmodligen något nytt att engagera oss i. Motståndet mot den kommersiella kulturen var kraftfullt i den progressiva musikrörelsen. Stikkan Andersson var galjonsfiguren för kommersialismen. ABBA var hans främsta varumärke. ABBA skulle man inte lyssna på och det är först på senare år som jag upptäckt den låtskatt som herrar Andersson och Ulvaeus skapade.

I You Tubeinslaget ovan är det Ulf Dageby (under artistnamnet Sillstryparn) som tillsammans med Nationalteaternas orkester spelar ett av bidragen i alternativfestivalen. Ett annat som jag fångar ur minnesbanken är det spanska bidraget "Recuerdelos en color, con Kodak por favor".

Nu är det återigen dags för den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest. Första deltävlingen har avhållits i Göteborg. Nu mal det på ett antal veckor framöver med deltävlingar, dueller och andra chansen. Kvalitén på musiken har knappast höjts sedan 70-talet. Men det handlar ju inte längre om en tävling i musik. Det är performance, cirkus, och gyckelspel. Underhållning helt enkelt. Debatten om programmet handlar om hur det röstas och om Petra Mede är rolig eller inte. Kommers är inte längre fult och forna tiders progghjältar återfinns i ICA-reklamen.

Lite mer progg kan du lyssna på här i min progglista.

söndag 25 januari 2009

I sista minuten - North by Northwest



Ännu en av Hitchcocks klassiker har besetts; I sista minuten eller som den heter i original North by Northwest. Reklammannen Roger Thornhill (Cary Grant) blir kidnappad av en spionliga ledd av Vandamm (James Mason). De tror att han är en konstraspion vid namn George Kaplan. Kaplan är i själva verket en person uppdiktad av FBI. Vandamm försöker döda Thornhill. Han lyckas att fly men blir misstänkt för att ha mördat en FN-tjänsteman. På flykt undan Vandamm och polisen med tåg mot Chicago träffar han Eve Kendall (Eva Maria Saint). Ljuv musik uppstår mellan Roger och Eve, men hon visar sig inte vara den person hon utgör sig vara. Jakten går vidare.

I en berömd scen blir Thornhill jagad av ett besprutningsplan ute på prärien. Filmen avlutas med en annan berömd scen Där Thornhill och Eve jagas över Mount Rushmoremonumentet.

I filmen gör regissören en s k cameo, han uppträder i en statistroll. Cameos är ett signum för Hitchcock. I 35 av de totalt 65 filmer han regisserade syns han skymta förbi. Här är det i början av filmen där han skall kliva på en buss, men bussdörren stängs mitt fram för ögonen på honom.

Eva Maria Saint är mest känd för den kvinnliga huvudrollen i Storstadshamn (On the Waterfront) där hon spelar mot Marlon Brando. Hon fick en Oscar för den rollen. Som en av skurkarna ser vi en ung Martin Landau. Chefen för FBI ser väldigt bekant ut. Rollen spelas av Leo G Carroll, mest känd som chefen Alexander Wawerly i Mannen från UNCLE.

Uppdatering 2009-01-25. En replik som fastnade kom alldeles i början av filmen. Reklammannen Roger Thornhill dikterar på språng till sin stenograferande sekreterare när han i en replik säger; "I reklamvärlden finns inga lögner, bara ändamålsenliga överdrifter."

måndag 19 januari 2009

Fönstret mot gården

En av Alfreds större klassiker avnjöts i dag. Konstaterar att filmen är av samma årgång som undertecknad och den har liksom denne klarat tidens tand på ett ypperligt sätt.

Fotografen Jeff Jeffries (James Stewart) tillbringar sina dagar framför fönstret mot bakgården. Han är gipsad och rullstolsbunden efter att ha brutit benet i en arbetsolycka. Han följer sina grannars vardag. I galleriet finns bl a en dansös, ett nygift par, en ensam kvinna, samt en försäljare och hans hustru.

Mystiska händelser får honom att misstänka att försäljaren (Raymond Burr) har mördat sin hustru. Han försöker intressera polisen för ärendet, men blir inte trodd. Han tar hjälp av sin flickvän (Grace Kelly) och sin hemhjälp (Thelma Ritter) och börjar privatspana. Det blir ett rafflande slut.

Mästerlig regi och utomordentliga skådespelarinsatser gör detta till en av filmvärldens höjdpunkter.

fredag 16 januari 2009

Omslag

Först var det - 17 grader, sedan slog det om och gick upp till + 6. Nu är vi tillbaka på - 15. Det är tvära kast kan man lugnt säga. Är det en effekt av förändrat klimat, eller är det bara naturliga skiftningar. Med moln och kraftig vind kommer värmen. Vid högtryck och vindstilla ökar utstrålningen och det blir kallt.

Den här bilden tog jag vid förra omslaget.

***************************
Jag har precist läst ut Ian Rankins I de dödas namn. Kommissarie John Rebus bevistar sin yngre bror Mickeys begravning. Rebus är en man med stort musikintresse. Det är mycket av den varan vi kallar gubbrock, Rebus hör ju till den generationen. Han minns nu den musik han och brodern lyssnade på. Det är mycket the Who, bl a Quadrophenia gruppens andra popopera. Kollegan Siobhan Clarke bidrar med lite nyare tongångar som Elbow från Manchester. Det blev ett soundtrack av alla låtdroppar.

Rebus drickande håller hög kvalitet. Han dricker India Pale Ale (IPA), Laphroig med hög ålder och Dewars blended whisky. Kvantiteten är dock väldigt överdriven. Dagen efter dricker Rebus Irn Bru, Skottlands svar på Coke.

Det är G8-möte i Edinburgh. Världens politiska toppar samlas i Rebus hemstad för att diskutera ekonomi och handel. Massiva demonstrationer hejdas av ett stort polisuppbåd hopsamlat från hela landets polisdistrikt. Torsdagen den 7 juli inträffar något som får polismännen från London att återvända till sin hemstad.

Torsdagen den 7 juli 2005 befinner jag mig på flygplatsen i Lamezia Therme. Familjen är på väg hem från en veckas sol och bad i Kalabrien. Plötsligt hör jag i högtalarna; "Mr B, please contact the airport police." Jag letar på poliskontoret, där en uniformerad polis på staplande engelska ber mig följa med. Fru och barn ser mig försvinna ut från flygplatsen. Vi går ner i flygplatsens undre regioner. Där i en tunna av stål vilar familjens ena resväska. En kvinnlig polis pekar med sin plasthandskebeklädda hand på väskan och ber mig öppna. Flygplatsens röntgen har upptäckt någon mystisk vätska. Är det sprängdeg eller nitroglycerin? Jag öppnar väskan och bland våra kläder finner jag en slarvigt förpackad flaska med solskydd som börjat läcka. Jag snor in den i dubbla plastpåsar, torkar upp det som läckt ut och tillåts återvända till min familj. När vi kommer hem till Arlanda kan jag läsa om terorrdåden i Londons tunnelbana.

Javisstja. Kommissarie John Rebus och hans kollega Siobhan Clarke löser även fyra mord. Dock utan att kunna få mördaren dömd. Resten får ni läsa er till själva.

******************************
Oktoberfestbier smakar faktiskt väldigt bra även i januari månad. Paulaner artikelnummer 11330, 20,50 för 50 cl.

******************************
Till sist vill jag bara tala om att det blev inga clementiner vid dagens upphandling på ICA. Det stod visserligen clementiner från Spanien på hyllkanten, men på clementinernas klisterlapp stod det Jaffa.

tisdag 9 december 2008

Möbelhandlarens dotter

Det blev rekordsnabb leverans av TV-serien Möbelhandlarens dotter. I går morse knappade jag i beställningen per SMS, och i dag på morgonen låg DVD-boxen tillsammans med dagens tidning i brevlådan.

Möbelhandlarens dotter är sjätte och sista i serien med Lassgård-filmer som Dalarnas Tidningar säljer till sina prenumeranter. För 69 kr får man hela serien om 7 avsnitt. Jag missade flera avsnitt, men de jag såg gjorde mig så intresserad att jag ändå tänkt köpa den. Med ett sådant fyndpris fanns ingen tvekan.

Serien handlar om den ambulerande möbelhandlaren Frank Tidman (Jakob Eklund) som på en av sina affärsresor tar med sig sin 16-åriga dotter Sanna (Sofia Pekkari). Han tycker de behöver träffas mer än varannan helg och lära känna varandra. Det blir en resa i tid och rum där pappa förmedlar familjen Tidmans historia till sin dotter. I återblickar tar Frank med oss till sin barndom där vi får träffa hans far (Rolf Lassgård) och mor (Lia Boysen). Lassgård gör som vanligt en mycket stark rollprestation.

TV-serien kryddas med natursköna bilder av ett Norrländskt landskap, samt av en lyckad produktplacering av Sveriges säkraste bil. 7 avsnitt om 60 minuter vardera. Julhelgen är intecknad.

fredag 5 december 2008

Fåglarna

Aftonbladet har dragit i gång en ny serie av DVD-filmer som säljs som bilaga till tidningen. Det är Hitchcocks klassiker. Spänningens mästare. Förra veckan var det Psycho, denna vecka är det Fåglarna. Senare kommer klassiker som Främlingar på tåg och Fönstret mot gården.

I Fåglarna debuterar Tippi Hedren. En blondin från Minnesota vars farföräldrar kom från Sverige. Medverkar gör även den Austalienfödde skådespelaren Rod Taylor. Han förekom senare bl a i långköraren Falcon Crest. Taylor och Hedren spelar det unga paret som kämpar för sina liv mot de fåglar som löper amok i Bodega Bay.

Manus är av en annan kändis. Screenplay by Evan Hunter. Det är vår gamle hederlige deckarförfattare Ed McBain som under en av sina pseudonymer har medverkat med manus. Han föddes som Salvatore Lombino 1926 och avled som Ed McBain 2005. Jag har skrivit om honom tidigare här.

Filmen spelades in 1963. Den står sig än i dag som en av filmvärldens bästa skräckisar. Rekommenderas varmt

onsdag 29 oktober 2008

Man Cold



Man cold - i sin värsta form, det har jag drabbats av.

Efter bröllopet

Dalarnas Tidningar har börjat sälja DVD-film. Man knappar in sin beställning via SMS, och får sedan filmen levererad tillsammans med tidningen efter några dagar. Betalning sker på samma sätt som tidningsprenumerationen, i mitt fall via autogiro. Smidigt.

Nu är det filmer med Rolf Lassgård som säljs. Den här var först ut. Min tjocke far och Wallanderdeckarna har jag sedan förut, så där hoppar jag. Möbelhandlarens dotter är dock ett givet köp när den kommer.

Efter bröllopet är en mycket sevärd film. Bra skådespelare och gediget danskt regijobb av Susanne Bier. Jacob spelad av Mads Mikkelsen arbetar som hjälparbetare på ett barnhem i Indien. Barnhemmet har ekonomiska problem och när han får ett erbjudande från en affärsman (Rolf Lassgård) i hemlandet om ekonomisk hjälp nappar han på det. Erbjudandet är dock förknippat med vissa villkor som förbryllar. Jag säger inte mer för då avslöjar jag för mycket av handlingen. Bör ses som sagt.