Slaget vid Somme (franska: Bataille de la Somme), också känt som Sommeoffensiven utspelades under första världskriget mellan 1 juli och 18 november 1916 i det franska departementet Somme, på båda sidorna av floden med samma namn. Slaget bestod av en offensiv av den brittiska och franska armén mot den tyska armén som sedan man invaderat Frankrike i augusti 1914 ockuperat stora delar av landet. Slaget vid Somme var ett av de största slagen under första världskriget. Vid tiden då striderna hade ebbat ut under senhösten 1916 hade mer än 1,5 miljoner man dödats mellan de berörda styrkorna, vilket gör det till ett av det blodigaste slagen någonsin.
Planen för Sommeoffensiven utvecklades ur de allierades strategiska diskussioner i Chantilly, Oise i december 1915. Under ledning av general Joseph Joffre, överbefälhavaren i den franska armén, enades allierade företrädare om en samordnad offensiv mot centralmakterna år 1916 av de franska, brittiska, italienska och ryska arméerna. Sommeoffensiven skulle bli det anglo-franska bidraget till denna allmänna offensiv, och syftade till att skapa en bristning i den tyska linjen, som sedan kunde utnyttjas med ett avgörande slag. Med det tyska angreppet på Verdun vid floden Meuse i februari 1916, var de allierade tvungna att anpassa sina planer. Den brittiska armén tog ledningen vid Somme, även om det franska bidraget var betydande.
Första dagen av slaget den 1 juli 1916 drabbades den brittiska armén av den värsta förlusten under en enda dag någonsin med nästan 60 000 förluster, varav ca 20 000 döda.[6] På grund av sammansättningen av den brittiska armén, vid denna tidpunkt en frivillig styrka med många bataljoner bestående män från specifika lokala områden, hade förlusterna en djup social inverkan och har gjort slaget till ett varaktigt kulturellt arv i Storbritannien. Förlusterna hade också en enorm social inverkan på Newfoundland, eftersom en stor del av Newfoundlands män som hade erbjudit sig att tjänstgöra dog den första dagen. Slaget är också ihågkommet för den första användningen av stridsvagnen. Genomförandet av slaget har varit en källa till historisk kontrovers: höga officerare som general sir Douglas Haig, befälhavare över British Expeditionary Force och Henry Rawlinson, befälhavaren för fjärde armén, har kritiserats för att ådra sig mycket stora förluster samtidigt som man misslyckats med att uppnå sina territoriella mål. Andra historiker har skildrat Somme som en viktig förberedelse i besegringen av den tyska armén, och en som har givit den brittiska armén värdefulla taktiska och operativa lärdomar.
Vid slutet av slaget hade brittiska och franska styrkor trängt in totalt 9,7 km på det tyska ockuperade territoriet. Den brittiska armén var cirka fem kilometer från Bapaume och man lyckades heller inte erövra Le Transloy eller någon annan fransk ort och därigenom misslyckades man med att uppnå många av sina mål. Tyskarna ockuperade fortfarande vissa skyttegravar och var inte lika demoraliserade som det brittiska överkommandot hade räknat med.
Inlägg
