Varmare än kôrv

Arne Weise är mångsidig. Fantastiska saker han hittar i minnenas television.

As time goes by ....

I dag för 70 år sedan hade en av filmvärldens största klassiker premiär, Casablanca. Filmen utspelar sig 1942, under andra världskriget. Humphrey Bogarts karaktär Rick Blaine är en cynisk caféägare i staden Casablanca, som ligger i Franska Marocko och styrs av den med Tyskland allierade Vichyregimen i Frankrike. Ilsa Lund (Ingrid Bergman), en kvinna som Rick var förälskad i och som lämnade honom i Paris dyker upp tillsammans med Victor Lazlo, ledaren för en motståndsrörelse och Rick blir försatt i en situation med konflikter, omringad av giriga affärsmän (Senor Ferrari, ägare av ett konkurrerande kafé, The Blue Parrot), småskurkar (Ugarte, som stal genomresebrevet) och beundransvärda kvinnor på sitt café.

I filmen används ett lothringenkors som symbol för den franska motståndsrörelsen mot tyskarna och Vichyvatten som en symbol för Vichyregimen, symboler som kanske inte har en självklar innebörd för den som ser filmen idag. Bägge symbolerna användes dock på riktigt och var välkända när filmen gjordes.

Inga, Katinka og smukke Charlie på sin Harley

Det har varit alldeles för lite Gasolin här i bloggen på den senaste tiden. Den här klassikern får råda bot på den bristen.

Aldrig mera krig

Jag kan hälsa från en skyttegrav i Flandern
och från en krater vid Gallipoli
från fyra fasans år vid Döde Mannen
från alla oss som kämpade vid Somme

Från alla oss som slagits i Galizien
och som överlevt en gasattack vid Marne
en hälsning ifrån helvetet Passchendeale
och från ett lerigt träsk vid Tannenberg

Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!

Om tjugo år är västfronten i historia
och över dödens landskap växer gräs igen
de gasblinda får rosor av Victoria
och hjältarna blir gamla glömda män

Jag som har överlevt från krigets fasor
hurrar ej uti fredens skälvande minut
ty jag går mot framtiden i trasor
och ser den an med ögon som släckts ut

Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er:

Aldrig mera krig!

Och fastän västfronten var städet
där Europas ungdom hamrades till döds
har ännu knopparna på träden
ej slagit ut förrän nya planer fötts

Ty kapitalet känner inga gränser
Jag vet om tjugo år man pekar dit
då skall jag ta geväret och min ränsel
då skall jag ut igen och dö för dess profit

Från 12 miljoner döda…

Totta Näslund sjunger i Tältprojektets Aldrig mera krig. Det blev ju inte så. Världen fick uppleva ännu ett världskrig, som i brutalitet och blodspillan överträffade det första. Vi fick efter det ett kallt krig som upprepande gånger hettade till. Vi fick krig genom ombud och vi fick kriget med och mot terror.

Platserna som nämns i de första verserna fascinerar mig. En del namn är mer eller mindre välkända, andra är för mig bara namn som jag hört i den här sången. Namnen vittnar om ett annat Europa, andra gränser än de vi känner till i dag. Jag tänkte titta lite närmare på den geografin.

MTV-minnen

I slutet av 80- och början av 90-talet bodde vi i lägenhet. Där hade vi kabel-TV och en av de "nya" kanaler som ingick i utbudet var MTV. Det innebar en liten uppryckning i musiklyssnandet och från den tiden har jag samlat några favoriter i den här spellistan.

http://open.spotify.com/user/bogey/playlist/1mVz0kILfvYJgdMBG7DF8i

Don't Think Twice

It ain't no use to sit and wonder why, babe
It don't matter, anyhow
An' it ain't no use to sit and wonder why, babe
If you don't know by now
When your rooster crows at the break of dawn
Look out your window and I'll be gone
You're the reason I'm trav'lin' on
Don't think twice, it's all right

It ain't no use in turnin' on your light, babe
That light I never knowed
An' it ain't no use in turnin' on your light, babe
I'm on the dark side of the road
Still I wish there was somethin' you would do or say
To try and make me change my mind and stay
We never did too much talkin' anyway
So don't think twice, it's all right

It ain't no use in callin' out my name, gal
Like you never did before
It ain't no use in callin' out my name, gal
I can't hear you any more
I'm a-thinkin' and a-wond'rin' all the way down the road
I once loved a woman, a child I'm told
I give her my heart but she wanted my soul
But don't think twice, it's all right

I'm walkin' down that long, lonesome road, babe
Where I'm bound, I can't tell
But goodbye's too good a word, gal
So I'll just say fare thee well
I ain't sayin' you treated me unkind
You could have done better but I don't mind
You just kinda wasted my precious time
But don't think twice, it's all right

Bing Crosby: Adeste Fidélis

Den här stenkakan tillhörde samlingen i radiogrammofonen av märket HMV som vi hade hemma under min uppväxt. På baksidan fanns om jag minns rätt Little Drummer Boy.

Jag får tillönska alla en God Jul.

Just Like Tom Thumb's Blues

When you're lost in the rain in Juarez
And it's Eastertime too
And your gravity fails
And negativity don't pull you through
Don't put on any airs
When you're down on Rue Morgue Avenue
They got some hungry women there
And they really make a mess outa you

Now if you see Saint Annie
Please tell her thanks a lot
I cannot move
My fingers are all in a knot
I don't have the strength
To get up and take another shot
And my best friend, my doctor
Won't even say what it is I've got

Sweet Melinda
The peasants call her the goddess of gloom
She speaks good English
And she invites you up into her room
And you're so kind
And careful not to go to her too soon
And she takes your voice
And leaves you howling at the moon

Up on Housing Project Hill
It's either fortune or fame
You must pick up one or the other
Though neither of them are to be what they claim
If you're lookin' to get silly
You better go back to from where you came
Because the cops don't need you
And man they expect the same

Now all the authorities
They just stand around and boast
How they blackmailed the sergeant-at-arms
Into leaving his post
And picking up Angel who
Just arrived here from the coast
Who looked so fine at first
But left looking just like a ghost

I started out on burgundy
But soon hit the harder stuff
Everybody said they'd stand behind me
When the game got rough
But the joke was on me
There was nobody even there to call my bluff
I'm going back to New York City
I do believe I've had enough

Little Willie John

Spela hennes älsklingssång, med Little Willie John. Så sjunger Peter LeMarc. Kan det ha varit den här?

Johnny Winter

Johnny Winter fyllde i våras pensionär. Han är märkt av ålder och sjukdom, men spelar fortfarande. Åtminstone gjorde han det för två år sedan som i det här klippet. Den två år yngre brodern Edgar medverkar här med sång och sax. Det finns fortfarande bett i Johnnys gitarr, även om han nu måste sitta ner. Mager har han alltid varit och det vita håret som han och brodern bär är en följd av albinism.

Dan Hylander on tour

Dan Hylander är på gång med turné igen. Han startar på Stadsteatern i Falkenberg i morgon. Det kommer inte att låta som det gör i klippet. Det är inte Raj Montana Band som kompar den här gången. Pelle Alsing och Clarence Övferman är upptagna med Roxette. Dan har med sig ett helt nytt band lett av Ulf Lundells gamla parhäst Janne Bark.

Hade jag varit i mina gamla hemtrakter, vet jag var jag skulle hålla hus i morgon kväll. Jag får vänta tills han kommer längre uppåt landet.

Just like a woman

En av av de bästa av Dylans låtar i en klassisk inspelning. Från Rollin' Thunderturnén 1975.

Klassisk Roderick Stewart

En diskussion på Halvars blogg fick mig att plocka fram de gamla vinylen. Här framför Roddan tillsammans med sin gamle vapendragare från Jeff Beck Group och Faces, Ron Wood, två klassiska låtar. Det är Maggie May från Every Picture Tells a Story 1971 och Gasoline Alley från albumet med samma namn 1970. En konsertupptagning från Albert Hall som jag inte vet årtalet på.

LMS The Ronnie Lane Mobile Studio

Ronnie Lane är en av mina favoritbrittpoppare. Både som basist, sångare och låtskrivare först i The Small Faces och senare i The Faces, och som soloartist. Ni som följt min blogg vet att jag skrivit om honom tidigare, både här och där. Ett smakprov på hans musik kan du få här. Den fina balladen Annie.

Ronnie Lane köpte 1972 en Airstream husvagn från USA. Han lät en ljudtekniker i bekantskapskretsen, Ron Nevison, inreda husvagnen. Ut åkte den tidigare inredningen - in åkte den tidens analoga högteknologi, med bl a en 16-kanalers bandspelare.

Ronnies tanke bakom den mobila studion var att skapa inspelningsmöjligheter för sina soloprojekt. Han hade tröttnat på turnerandet med Faces, och blivit diagnostiserad med MS. Han hoppade av bandet 1973. Första projektet i LMS var soloplattan Anymore for Anymore 1974. Därefter spelades One for the Road med Ronnie Lane's Slim Chance Band in. Det är konvolutet till den skivan som syns på bilden. Bakom bandet syns LMS.

Snart började andra brittiska musiker att vilja använda studion. Kompisen Pete Townsend bestämde att The Who's rockopera Quadrophenia skulle spelas in här. Även LP:n The Who by Numbers spelades in i LMS. Det följdes av flera, Led Zeppelin använde LMS för sin Physical Graffiti och Eric Clapton spelade in Rainbow Concert.

LMS kom att bli brittisk musikhistoria. Ett gäng entusiaster har sett till att LMS bevarats för eftervärlden. Den har restaurerats och används nu i diverse evenemang. Givetvis används nutida sociala media för att hålla intresset levande. Det finns en Facebookgrupp, som jag tycker du skall bli medlem i. Det vill säga om du har samma typ av nördintressen som jag.

Grattis MNW 40 år

Skivbolaget MNW, ursprungligen Musiknätet Waxholm numera Music Network eller bara MNW Music firar 40 år i år. Det firas med en stor jubileumskonsert den 14 oktober på Strand vid Hornstull. Samtidigt släpps boken Ljud från Waxholm som även innehåller 4 Cd med smakprov på bolagets produktion. Det släpps även en CD med nyinspelningar av 13 klassiska låtar, samt flera nyutgåvor av klassiska LP/CD.

MNW bildades 1969 av bl a Tore Berger sångare i Gunder Hägg/Blå tåget. Bolagets första utgåva var för övrigt Gunder Häggs första LP Tigerkaka. (därav bilden). MNW var proggens stora flaggskepp. Många av den svenska proggens stora har gett ut sina första plattor på MNW. Nämnas kan Hoola Bandola Band, Nationalteatern och Eldkvarn. Senare har bl a Peter LeMarc och Stefan Sundström tillhört de listade artisterna.

2003 genomgick bolaget en ekonomisk kris. Flertalet anställda sades upp och bolaget börsintroducerades. Detta fick flera av de gamla artisterna att lämna bolaget. Peter LeMarc gick t ex över till Sony. Med sin nya samlingsplatta är han dock tillbaka hos MNW.

Det fanns även andra proggbolag. Silence som huserade i Värmlandsskogarna, med band som Träd, gräs och stenar och Samla mammas manna. Bolaget finns kvar men har inga mer kända namn listade.

I Göteborg fanns bolaget Nacksving där Tommy Rander var drivande. Det dogmatiska kommunistpartiet KPML(r) dominerade vänsterrörelsen i Göteborg vilket även påverkade proggrörelsen i stan. Det som betraktades som flummusik hade ingen plats hos Nacksving. Bolaget har gett ut skivor med Nationalteatern, Nynningen och Motvind. Bolaget gick i konkurs 1981, men kvar finns fortfarande Nacksving Studios.

I Malmö startade Mikael Wiehe och Dan Hylander m fl bolaget Amalthea som senare köptes upp av MNW.

Mycket bra musik som står sig även idag gavs ut under proggperioden. Det gavs förvisso även ut mycket skräp. Det fanns band som spelade hellre än bra. Parollen var ju att alla kan skapa musik. En del låter som inspelningar från dagis, en del låter som om musikerna var gravt påverkade av hasch eller andra droger. För andra var det politiska budskapet det viktigaste. Musiken och framförandet kom i andra hand. Sammantaget måste man ändå säga att proggrörelsen var en viktig milstolpe i den svenska musik- och kulturhistorien.

Lite smakprov på hur det lät finns på min progglista i Spotify. Den är bl a hämtad ur MNW:s digitala arkiv.

Var är du i kväll Isabelle?

Ola Magnell, Totta Näslund som kör, Bengan Blomgren på gitarr, Bosse Skoglund på trummor, Nikke Ström på bas, Hasse Olsson på hammondorgel, och Bernt Andersson på steelguitar. Olas svenska version på Dylans Sweet Marie svänger skönt. Synd att inte hela låten kom med i klippet.

If I Should Fall Behind

We said we'd walk together baby come what may
That come the twilight should we lose our way
If as we're walkin a hand should slip free
I'll wait for you
And should I fall behind
Wait for me

We swore we'd travel darlin' side by side
We'd help each other stay in stride
But each lover's steps fall so differently
But I'll wait for you
And if I should fall behind
Wait for me

Now everyone dreams of a love lasting and true
But you and I know what this world can do
So let's make our steps clear that the other may see
And I'll wait for you
If I should fall behind
Wait for me

Now there's a beautiful river in the valley ahead
There 'neath the oak's bough soon we will be wed
Should we lose each other in the shadow of the evening trees
I'll wait for you
And should I fall behind
Wait for me

Darlin' I'll wait for you
Should I fall behind
Wait for me

Masser av succes

Innan jag åkte till Budapest i somras la jag ut Gasolin' som pausmusik här på bloggen. Visste inte då att bandet nu skulle nå försäljningssuccé med en ny samlingsplatta. Ny är kanske att ta i. På första CD:n deras 18 större hits samlade. Andra CD:n är helt enkelt en digital version av LIVE-albumet Live sådan.

Det var 1969 som de danska grabbarna Willi Jönsson, Franz Beckerlee och Kim Larsen bildade Gasolin'. Sören Berlev kom med 1971 då han ersatte Björn Uglebjerg på trummorna. Det var också 1971 som bandet fick sitt genombrott och de följande sex åren präglades av årliga skivsläpp och ett ständigt turnerande. En misslyckad USA-lansering slet dock ned bandet som 1978 gav sin sista konsert i Malmö Folkets Park. Turnén spelades in och gavs ut under namnet Göglernes aften - Live i Skandinavien. Den sålde inte mindre än 200.000 ex i Sverige.

Detta var innan Pirater och Spotify. Antalet ex på den nya samlingen lär inte nå de nivåerna. Jag kompletterade min vinylsamling med den här. Finns på Spotify om ni vill lyssna innan köp.

Suzanne - live i London 2008

Suzanne takes you down to her place near the river You can hear the boats go by You can spend the night beside her And you know that she's half crazy But that's why you want to be there And she feeds you tea and oranges That come all the way from China And just when you mean to tell her That you have no love to give her Then she gets you on her wavelength And she lets the river answer That you've always been her lover And you want to travel with her And you want to travel blind And you know that she will trust you For you've touched her perfect body with your mind.

And Jesus was a sailor When he walked upon the water And he spent a long time watching From his lonely wooden tower And when he knew for certain Only drowning men could see him He said "All men will be sailors then Until the sea shall free them" But he himself was broken Long before the sky would open Forsaken, almost human He sank beneath your wisdom like a stone And you want to travel with him And you want to travel blind And you think maybe you'll trust him For he's touched your perfect body with his mind.

Now Suzanne takes your hand And she leads you to the river She is wearing rags and feathers From Salvation Army counters And the sun pours down like honey On our lady of the harbour And she shows you where to look Among the garbage and the flowers There are heroes in the seaweed There are children in the morning They are leaning out for love And they will lean that way forever While Suzanne holds the mirror And you want to travel with her And you want to travel blind And you know that you can trust her For she's touched your perfect body with her mind.

Thorn in my side

Är det någon som, utan att förlora sig i de freudianska djupen, kan förklara varför den här låten just nu snurrar i min inre jukebox.