fredag 29 februari 2008

Så ska det låta!!



Så ska det låta. Premiär i kväll. Det är Sonjas fel att jag gör det här det här inlägget. Det är Sonjas fel att jag digitaliserar Tina Live i kväll. Dubbel-Lp:n från Tina Turners Europa-turné 1988. Simply the Best!

torsdag 28 februari 2008

Forsvik

Forsvik var det andra utflyktsmålet under Karlsborgsträffen. Forsvik ligger knappt en mil utanför Karlsborg. Här myllrar det av svensk industri- och kommunikationshistoria. Det ni ser på bilden är den del av Göta Kanal som byggdes först. Kanalen med sluss som förbinder Bottensjön med sjön Viken påbörjades 1810 och var klar 1813. När vi var där var kanalen tömd på vatten för reparationsarbeten på slussportarna. Dränerad på vatten ser man hur grund och smal kanalen är. Kanalen är här som framgår av bilden sprängd. Arbetsledare för sprängningsarbetet var Olof Ericsson, far till bröderna Nils och John Ericsson. Familjen flyttade med till Forsvik och bröderna Ericsson kom att uppmärksammas av Baltzar von Platen som medverkade till att de utnämndes till kadetter vid flottans mekaniska kår. De fick där utveckla sina tekniska talanger.

Nils Ericsson fick 1824 anställning på Göta Kanalbolaget. Han ledde arbetet med kanalbygget i Östergötland och när denna del var fullbordad fick han ansvar för västra kanaldistriktet och byggde bl a Trollhätte kanal. Nils Eriksson ledde även andra kanalbyggen i Sverige och han ledde även arbetet med Saima kanal i Finland. Denna stod klar 1856 och Nils Ericsson hade då planer på att dra sig tillbaka från yrkeslivet. Ödet och Sveriges regering ville dock annorlunda. Han fick byta transportområde när han utsågs till SJ:s första generaldirektör. Under hans ledning byggdes de första delarna av västra och södra stambanan upp.

Lillebror John blev kanske än mer berömd som Sveriges största uppfinnare genom tiderna. Han bosatte sig på 1820-talet i England och deltog där med sitt Novelty i en lokomotivtävlan på sträckan Liverpool - Manchester. En tävlan som han dock förlorade mot George Stephensson. 1839 emigrerade John Ericsson till USA. Han gjorde där flera epokgörande uppfinningar som propellern, ångsprutan och torpeden. Han konstruerade krigsfartyget Monitor som genom sin seger över sydstatsflottans Merrimac fick en avgörande inverkan på amerikanska inbördeskriget.

Forsvik har månghundraåriga anor som industriort. Jan Guillou låter i sina böcker sin hjälte Arn anlägga verkstäder i Forsvik . Detta är ju fiction, men belagt är att det funnits ett sågverk i Forsvik sedan 1400-talet. Vattenkraften, och möjligheterna till sjötransporter, samt närheten till råvara i Tivedsskogarna gjorde platsen idealisk. Vattenkraften användes även till att mala mjöl, och till hammarsmide. Från slutet av 1600-talet var stångjärnsframställning den huvudsakliga näringen vid Forsvik. Stångjärnstillverkningen upphör 1869, men då hade redan andra verksamhetsgrenar vuxit fram. En mekanisk verkstad, ett trädsliperi för framställning av pappersmassa, ett gjuteri och en ångsåg. Bland produkterna som producerades vid Forsvik kan nämnas lantbruksmaskiner, motorer, pumpar och brandsprutor. På 1930-talet fanns ett skepsvarv vid Forsvik. Gjuteriet och den mekaniska verkstaden fanns kvar så långt fram som till 1970-talet då verksamheten avvecklades i samband med varvskrisen. Sågverket lades ner så sent som 1999. I dag är Forsviks bruk ett industriminne som visas för allmänheten.

Forsvik är fr a under sommaren ett välbesökt turistmål. Då spelas det även teater på området. Dramatiserade scener ur brukets och den omgivande bygdens historia spelas upp. Sju måndagar i juli och augusti anordnas musikkvällar på bruksområdet.

1996 påbörjades bygget av Erik Nordewall II på Forsvik. Båten är en replik av den hjulångare som 1832 sjönk i Vättern efter en grundstötning. Det 95 ton tunga skrovet som byggts av ek från Visingsö är nu klart och båten skall till sommaren sjösättas här. Båten bogseras sedan till Motala verkstad där montering av skovelhjul och ångpanna sker. Båten skall när den blir klar, liksom sin förebild trafikera Göta Kanal mellan Stockholm och Göteborg.

tisdag 26 februari 2008

Queen Ida



Jag skrev tidigare här om Clifton Chenier, cajunkungen. Det här är en drottning från samma kultursfär. Musikstilen har sina rötter i cajun, men det finns influenser från blues, bluegrass och country. Lyssna till Queen Ida of Zydeco.

måndag 25 februari 2008

Oskar Schindler

Oskar Schindler föddes i Mähren 1908. Mähren tillhörde då dubbelmonarkin Österike-Ungern och kom efter första världskriget att tillhöra den nybildade staten Tjeckoslovakien. Fadern Hans Schindler var företagare och ägde en fabrik som tillverkade jordbruksredskap. Oskar skulle efter skolan ägna sig åt affärsverksamhet. Han gifte sig endast 20 år gammal med Emilie Pelzl. Äktenskapet blev barnlöst. Oskars affärer drabbades av depressionen och han blev bankrutt

Oskar blev som suddettysk engagerad i den tysknationalistiska rörelsen och gick 1935 med i det Sudettyska Partiet. Han engagerades som spion åt den tyska arméns underrättelsetjänst (Abwehr) och blev när detta uppdagades fängslad av den tjeckiska polisen 1938. Fängelsevistelsen skulle inte bli långvarig. I Münchenöverenskommelsen 1938 gav Storbrittanien och Frankrike fritt tillträde för Tyskland att ockupera Böhmen och Mähren, d v s halva Tjeckoslovakien. Schindler frisläpptes vid tyskarnas intåg.

Oskar Schindler gick med i det nationalsocialistiska partiet (NSDAP) 1939. Han kunde via sina kontakter i partiet och den tyska militären göra goda affärer när tyskarna i september 1939 ockuperade Polen. Han övertog en emaljeringsindustri som ägts av en judisk affärsman i Krakow. Fabriken döptes om till Deutsche Emaillewaren Fabrik (DEF). Genom att utlova skydd kunde han komma i åtnjutande av judiska investerares pengar. Han fick billig arbetskraft i form av tvångskommenderade judiska arbetare. Han engagerade en judisk kamrer, Itshak Stern, för att leda fabriken. Schindler beskyddade sina arbetare. Först för att det låg i hans intresse att hålla produktionen i gång, och kunna tjäna pengar. Han engagemang skulle dock komma att djupna.

1942 upplöstes det judiska gettot i Krakow av den tyska armen. Schindler blev vittne till hur de tyska soldaterna mördade män, kvinnor och barn och sedan transporterade de judar som ansågs ha en arbetskapacitet till det nyöppnade koncentrationslägret i Plaszow, en by söder om Krakow. Även en del av Schindlers arbetare blev mördade. Detta fick honom att anstränga sig än mer för att skydda "sina" judar, som kom att kallas Schindlerjudar. Genom mutor och övertalningar fick han den tyske kommendanten i Plaszow, den sadistiske Amon Göth, att leverera 700 judiska arbetare till Schindlers fabrik.

Schindler blev vid två tillfällen arresterad av Gestapo misstänkt för svarta börsaffärer. Genom list och mutor klarade han sig dock ur Gestapos grepp. När den ryska armén 1944 närmade sig Krakow beslöt sig Schindler för att evakuera sina arbetare. Han hade övertagit en annan fabrik, även denna ursprungligen ägd av en judisk affärsman, i Brünnlitz i Mähren. I denna fabrik skulle han tillverka ammunition till det tyska artelleriet. Genom enorma mutor lyckades han få de tyska myndigheterna att förflytta 1.100 judiska arbetare till den nya fabriken. Ett av tågen hamnade dock på villovägar och dess last av 300 judiska kvinnor och barn hamnade i Auschwitz. Kvinnorna räddades i sista stund av Schindler från att bli gasade och även de kunde föras till Brünnlitz.

De missiler och handgranater som Schindler tillverkade var behäftade med fabrikationsfel och kunde inte användas. Därför fick han inte heller någon betalning. Schindlers kapital försvann i omkostnader för sina arbetare, och i mutor till tyska myndigheter. När ryssarna närmade sig den nya fabriken flydde Schindler västerut. Hans arbetare blev "befriade" av den ryska röda armén.

Schindler försökte efter kriget att starta nya affärsrörelser men lyckades inte med detta. 1948 emigrerade han till Argentina men inte heller här hade han någon lycka med sina affärer. Bankrutt återvände han till Tyskland 1958, där han med stöd från judiska organisationer försökte starta en cementfabrik, vilken dock gick i konkurs 1961. Han framlevde sina sista år i fattigdom, understödd av vänner. Han drabbades 1974 av en hjärtattack och avled på sjukhus 66 år gammal. Han är begravd på den romersk-katolska kyrkogården i Mount Zion i Jerusalem.

1967 belönades Oskar Schindler med den israeliska utmärkelsen Rättfärdig bland folken. Han planterade som den enda forna medlemmen i det tyska nazistpartiet ett träd uppkallat efter sig själv i Yad Vashem Memorial.

Oskar Schindler blev tillfrågad varför han handlat som han gjorde. Hans svar var enkelt; "Jag kände de här personerna som arbetade för mig, personer man känner måste man behandla som människor". Kanske vara hans handlande bara en fortsättning på hans affärsverksamhet, en vilja att ta risker, en sorts orädd äventyrlighet. Hans mod kom att rädda 1.100 människor från döden, människor som i dag har över 7.000 efterlevande.

Den amerikanske författaren Thomas Keneally skrev boken Schindlers ark som med titeln Schindlers list filmades av Steven Spielberg 1993. Filmen fick sammanlagt 7 Oscars, varav en för bästa film. I lördags såg vi den över 3 timmar långa filmen. Det är en film som berör. Det är inte bara ämnet. Den är välgjord. Liam Neeson gör rollen som Oskar Schindler, och Ben Kingsley gör en ypperlig insats som kamreren Itzhak Stern.

fredag 22 februari 2008

Karlsborgs fästning

Är man i Karlsborg ingår ett besök på Karlsborgs fästning som ett naturligt inslag. Vi bjöds på äventyrsguidning, späckat med information, filmillustrationer och smällareffekter.

En fästning så här i inlandet är ju lite udda. För att förstå detta bygge måste man förstå den historiska situation i vilken den kom till.

Sveriges stormaktstid var till ända. Vi hade förlorat Finland till Ryssland 1809 och hade nu våran ärkefiende in på knutarna. Ryska flottstyrkor härjade i Stockholms skärgård. Vi hade samtidigt fått en ny kung importerad från Frankrike och med erfarenhet av europeiska krig under Napoleon. Vi hade även en driftig och nytänkande ingenjör i landets ministerium, Baltzar von Platen. Denne man var inte enbart mannen bakom Göta kanal, utan även en av de drivande för den nya försvarpolitik som var orsaken till att Karlsborgs fästning blev byggd, centralförsvarsplanen. Centralförsvarplanen var inget unikt svenskt utan var för sin tid en moderna försvarpolitik ute i Europa. Planen gick ut på att släppa in fienden i landet och låta honom dra ut på sina försörjningslinjer. När han kommit djupt in i landet och tröttats av långa marscher och förlorat sitt logistikstöd, då skulle vi slå till utifrån centralt placerade baser.

Tre fästningar planerades. I Askersund i norra delen av Vättern, i Jönköping i södra delen och så på Vanäs i det som blev Karlsborg. Av dessa tre planerade fästningar blev bara en verklighet, Karlsborg. Byggandet drog enorma resurser. Kalksten fraktades från Omberg i Östergötland över Vättern till Karlsborg. Under tiden utvecklades krigskonsten och vapentekniken. Kanoner som kunde skjuta längre och med större sprängverkan gjorde att bygget blev omodernt. Planerna fick göras om successivt i takt med den tekniska utvecklingen.

Ett experiment som inte blev verklighet var att klä hela fästningen med stålplåtar. Provskjutningar gjordes och utföll väl. De hållfasthetsberäkningar som gjordes utvisade dock att det fanns risk för att fästningen inte skulle klara tyngden. Kostnaden för att klä hela fästningen skulle även bli ofantlig. Kvar finns nu endast provplåten med märken från kanonkulor.

Verklighet blev dock den fästning som sprängdes in i Vanäsberget. Med de långskjutande kanoner som placerades här skulle Karlsborgs fästning kunna försvaras. Nobels uppfinning dyanamiten, gjorde det möjligt att spränga i gråberget. Vid samma tid tillkom delar av fästningarna i Boden.

Vapen- och krigstekniken gjorde dock att fasta befästningar blev omoderna. 1928 utmönstrades Karlsborgs fästning som försvarsanläggning. Försvaret använde byggnaderna för flera regementen. Här har K3 huserat (lägg märke till kavallerivitsen). Fallskärmsjägarskolan finns alltjämt kvar och numera utrustas och tränas flera av våra utlandsbataljoner här. Gänget som är på väg till Tchad är ett exempel. Ett annat klassiskt regemente i Karlsborg är flygflottiljen F6. En av mina gamla ungdomskamrater gjorde sin värnplikt här på 70-talet genom att serva Lansenplan. Detta är nu historia, och att skildra historia verkar numera vara fästningens huvuduppgift. Det var en intressant guidning och den är nog än bättre sommartid under högsäsong. Ett bra tips om du är i krokarna.

tisdag 19 februari 2008

Allt om whisky

Det nya numret, årets första, av livsnjutartidningen Allt om Whisky låg i brevlådan när vi kom hem från helgens kusinträff i Karlsborg. Det är som vanligt ett späckat nummer med nyheter om både whisky och öl.

De destillerier som tidningen besökt den här gången är Benromach, som även testas i 6 versioner av tidningens testpanel, samt The Dalmore och Glenfarclas. The Dalmores tolvåring kan f ö starkt rekommenderas.

Bland ölnyheterna är det mycket svartöl, stout. Det är en ölsort som inte hör till mina favoriter. Däremot ser jag fram mot en provning av det belgiska benedektinerölet Maredsous. Detta kommer från april att ingå i det ordinarie sortimentet. Artikelnummer 1511 och priset blir 15,40 för 33 cl för denna munkdryck från Namur.

Ytterligare en nyhet på systembolaget som kommer i april är Brewdog Punk IPA från ett nystartat microbryggeri i Fraserbourg, Skottland. Artikelnr 1515, och priset blir 18,40 för 33 cl.

I ett resereportage från Islay berättas om 8 svenska fatdårar som besökt sitt eget fat, 240 liter Port Charlotte som inköpts från Bruichladdich Distillery.

Lite nördig är man väl när man inte bara avsmakar utan även läser om dryckerna och dess tillkomst. Jag känner dock att jag ligger i lä bakom de större fantasterna. Det är då inte bara fatdårar jag tänker på. Det finns ett exklusivt sällskap på 24 personer, varav en svensk, som bildat sällskapet Malt Maniacs. De har sedan 1995 en webbsajt där de bl a presenterar sin provningar. Över 10 000 olika slags whisky har hittills avsmakats. På sidan finns även en nybörjarskola i 8 kapitel. Noggrant men med mycket humor vägleds här nybörjaren in i maltwhiskyns mystiska värld.

Mitt eget förråd är för tillfället något tunnt. Caol Ila 12 yo, Bowmore Mariner 15 yo, och en Glennfiddich Ancient Reserve 18 yo är de godingar jag alternerar mellan för tillfället.

torsdag 14 februari 2008

Att resa

Ryszard Kapuscinski skriver i sin bok På resa med Herodotos klokt om resandet:

"Resan börjar ju inte i det ögonblick man ger sig av och slutar inte när man kommit till målet. I själva verket börjar den långt tidigare och slutar i praktiken aldrig någonsin: bandet med minnena rullar vidare även om inte kroppen rör sig ur fläcken. Reseviruset är en vådlig smitta, och sjukdomen är obotlig.”

Det stämmer väldigt väl med min egen uppfattning. Resan börjar när man bestämt sig för att göra en resa. När väl resmålet är klart börjar föreberedelserna. Jag vill veta mer. Jag titta på kartor, läser reseskildringar, men även romaner som handlar om resmålet eller landet. Jag vill veta hur folk lever, landets historia, känna på själva atmosfären.

Efter resan har man minnena. Minnet har den underbara egenskapen att vara selektivt. Man glömmer de griniga tullkontrollanterna, förseningarna, den bristfälliga standarden på hotellrummet och den där måltiden som kom upp lika snabbt som den svaldes. Man minns vyerna, den ljumma vinden på balkongen, syrsorna och den där underbara gulaschen på källarkrogen.

måndag 11 februari 2008

Jennifer Rush - I come undone



Hittade på den här i samlingen. LP:n från början av 90-talet med bl a den här låten. Den har blivit vedebörligen inspelad och exporterad till mp3-format. It's done.

lördag 9 februari 2008

Kasjubien

Vi tittade på Blecktrumman i kväll. Där fick jag höra om ett nytt folkslag som jag inte kände till sedan tidigare. Jag googlade fram lite uppgifter om detta västslaviska folk.

"En viktig kasjubisk kulturpersonlighet har den tyske författaren Günther Grass kommit att bli. Hans mor härstammar från Kasjubien och bland annat förekommer det ett flertal kasjubiska huvudpersoner i hans roman Blecktrumman som utspelas just i Gdansk.
Dagens kasjuber finns inom ett område i Polen som är omkring tre mil brett och åtta mil långt och sträcker sig från kuststäderna Gdynia, Sopot och Gdansk mot sydväst. Under tidig medeltid antas dock kasjuberna ha rört sig över ett många gånger större område längs hela den del av östersjökusten som i dag är polsk. Antalet kasjuber uppskattas i dag till en bit över 200 000 men bara för ett par hundra år sedan var de betydligt fler. Fram till första världskriget levde de i områden som dominerades av tyskar och assimilerades i stor utsträckning med den tyska befolkningen men efter första världskriget har i stället många kasjuber assimilerats med den språkligt mycket närbesläktade polska majoritetsbefolkningen. Denna process påskyndades dessutom av det kommunistiska Polens officiella inställning att kasjuberna bara talade en polsk dialekt. Denna inställning medförde att skolundervisning på kasjubiska inte var möjlig. Först 1991 återinfördes kasjubiskan som valfritt skolspråk i området. Kasjubiska klasser ordnas i grundskolan så snart det finns 14 intresserade elever och i gymnasiet om det finns minst sju.

Kasjubiska språket skiljer sig påtagligt från polskan och det föreligger litteratur på kasjubiska så långt tillbaka som på 1500-talet, då de första försöken gjordes att skapa ett eget skriftspråk. I dag utkommer ett litet antal tidskrifter på kasjubiska, det förekommer radio- och tevesändningar ett par gånger i veckan, det finns en kasjubisk teaterensemble och två kasjubiska folkhögskolor. I kyrkorna i området hålls gudstjänsterna i stor utsträckning på kasjubiska och på internetadressen www.kaszubia.com ges samlad information om kasjuberna, deras språk och historia."

Källa: Rusyner, lemker och kasjuber – centraleuropeiska minoritetsfolk i ett utvidgat EU
Morgan Nilsson, doktorand i slaviska språk. http://hum.gu.se/forskning/humanistdagbocker/humanistdagboken_16/Humdag_2003_37.pdf

I filmen finns en judisk leksakhandlare som heter Sigismund Markus. Det är han som tillhandahåller blecktrummor. Jag tyckte att han verkade bekant till utseendet och på eftertexten ser jag att det är Charles Aznavour som spelar rollen.

torsdag 7 februari 2008

Inspirationsläsning del 3

Inspirationsläsningen blev inte av utan gick över i inspirationstittning.

Günther Grass har skrivit Blecktrumman om sin uppväxtstad Danzig/Gdansk. Staden blev efter första världskriget en fristad mellan det tyska Ostpreussen och den polska korridoren. Befolkningen var huvudsakligen tysktalande. På 30-talet fick nazirörelsen ett starkt fäste i Danzig. Boken handlar om trumslagarpojken Oscar som växer upp i Danzig under den här tiden, och vidare om hans öden i Nazityskland.

Jag lånade boken på kommunens bibliotek. Den fanns inte framme i biblioteket utan på bibliotekets förråd. Det var originalupplagan av den svenska översättningen från 1961, och i boken satt den här lappen som jag inte kunde motstå att visa för er. Beloppet för böter har höjts något sedan boken inköptes. Jag fick pröjsa 15 kr för en knapp veckas försening. Det var bara att gälda sin skuld. Man vill ju inte bli avstängd från vidare utlåning.

Jag måste dock erkänna att boken blev för tung. Litet kompakt typsnitt gjorde sitt till. Trots flera omstarter kom jag aldrig i genom denna klassiker. Jag bestämde mig för att i stället se filmen från 1979. Den har nu levererats från Discshop och skall begås i helgen.

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
En annan film med anknytning till Polen sågs förra helgen. Det var Ninas resa av Lena Einhorn. Lena Einhorn har även skrivit boken som är förlaga till filmen. Det handlar om henns mor Nina Rajmic. Hon växer upp i Lodz i Polen och kommer efter tyskarnas ockupation till det judiska gettot i Warzawa. Nina blir tillsammans med sin bror Rudek några av det c:a 100 - tal personer som överlevde gettot där det från början vistades 400.000 människor. De förlorar sina föräldrar och övriga släktingar men lyckas genom tur och förslagenhet att överleva kriget.

Efter kriget studerar Nina till läkare och träffar under studierna sin blivande make Jerzy Einhorn, även han polsk jude. Under ett studiebesök i Köpenhamn hoppar makarna av och söker asyl i Sverige.

Det var en mycket bra film. Inspelade scener varvas med Ninas egna berättelser. Det är en gripande skildring om en en stark kvinna som härdats men inte förhärdats av sitt levnadsöde.

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Ytterligare en filmupplevelse står på tur. I valet mellan bok- och filmupplevelse av Schindlers list blev det film. Även den levererad från Discshop i dagarna. Mer om Oskar Schindler senare.

måndag 4 februari 2008

Osso Buco en variant

Osso Buco betyder hål i benet och maträtten skall tillagas på kalvlägg. Det gjorde inte jag. Jag använde dock receptet för att göra en köttgryta på högrev.
Grönsaksröran blir en underbar sås när den kokat ihop.

Osso Buco är en maträtt från norra Italien, trakten runt Milano.

Ingredienser

C:a 1 kg kokkött skuret i 3 x 3 cm bitar
1 bit rotselleri
1 palsternacka
2 morötter
1 gul lök
1 äpple
5 dl krossad tomat
1 1/2 dl vitt vin eller vitt matlagningsvin
2 buljongtärningar (grönsaksbuljong)
Rosmarin
Salt
Svartpeppar
Olivolja

Skär grönsakerna och äpplet i tärningar. Då den här grytan kokar längre än originalet behöver den inte hackas så fint. Bryn köttet i stekpanna och lägg åt sidan. Fräs grönsakerna i en stekgryta i olivoljan. Häll efter ett tag över vinet och de krossade tomaterna. Smula i buljongtärningarna och se till att de löses upp. Smaka av med rosmarin, salt och svartpeppar. Lägg i köttet. Låt koka c:a två timmar, och servera med tagliatelle.

Helst skall man väl dricka något gott italiensk vin till denna rätt, t ex en Montepulciano. Då det var söndag middag blev det dock vatten från Badelundaåsen.

*********************
Den här helgen var det vinter. Äntligen. Jag hade börjat misströsta att jag skulle få ta ut skidorna för vädring den här s k vintern. Det har varit en väldigt lång och krävande höst ända in i januari.
Men så kom den då, den härliga snön. Skidklubben hade spårat och jag och D fick ge oss ut på 5 km-spåret. Tråkigt nog upptäcker jag när jag vaknar på måndagen att det åter är plusgrader. Hoppas på kyla så att vi får behålla våra vita vidder.

**********************
Jag har den här hånfulla låten i podden för tillfället. Elvis Costello:

Welcome to the workin' week.
Oh I know it don't thrill you, I hope it don't kill you.
Welcome to the workin' week.
You gotta do it till you're through it so you better get to it