Oskar Schindler

Oskar Schindler föddes i Mähren 1908. Mähren tillhörde då dubbelmonarkin Österike-Ungern och kom efter första världskriget att tillhöra den nybildade staten Tjeckoslovakien. Fadern Hans Schindler var företagare och ägde en fabrik som tillverkade jordbruksredskap. Oskar skulle efter skolan ägna sig åt affärsverksamhet. Han gifte sig endast 20 år gammal med Emilie Pelzl. Äktenskapet blev barnlöst. Oskars affärer drabbades av depressionen och han blev bankrutt

Oskar blev som suddettysk engagerad i den tysknationalistiska rörelsen och gick 1935 med i det Sudettyska Partiet. Han engagerades som spion åt den tyska arméns underrättelsetjänst (Abwehr) och blev när detta uppdagades fängslad av den tjeckiska polisen 1938. Fängelsevistelsen skulle inte bli långvarig. I Münchenöverenskommelsen 1938 gav Storbrittanien och Frankrike fritt tillträde för Tyskland att ockupera Böhmen och Mähren, d v s halva Tjeckoslovakien. Schindler frisläpptes vid tyskarnas intåg.

Oskar Schindler gick med i det nationalsocialistiska partiet (NSDAP) 1939. Han kunde via sina kontakter i partiet och den tyska militären göra goda affärer när tyskarna i september 1939 ockuperade Polen. Han övertog en emaljeringsindustri som ägts av en judisk affärsman i Krakow. Fabriken döptes om till Deutsche Emaillewaren Fabrik (DEF). Genom att utlova skydd kunde han komma i åtnjutande av judiska investerares pengar. Han fick billig arbetskraft i form av tvångskommenderade judiska arbetare. Han engagerade en judisk kamrer, Itshak Stern, för att leda fabriken. Schindler beskyddade sina arbetare. Först för att det låg i hans intresse att hålla produktionen i gång, och kunna tjäna pengar. Han engagemang skulle dock komma att djupna.

1942 upplöstes det judiska gettot i Krakow av den tyska armen. Schindler blev vittne till hur de tyska soldaterna mördade män, kvinnor och barn och sedan transporterade de judar som ansågs ha en arbetskapacitet till det nyöppnade koncentrationslägret i Plaszow, en by söder om Krakow. Även en del av Schindlers arbetare blev mördade. Detta fick honom att anstränga sig än mer för att skydda "sina" judar, som kom att kallas Schindlerjudar. Genom mutor och övertalningar fick han den tyske kommendanten i Plaszow, den sadistiske Amon Göth, att leverera 700 judiska arbetare till Schindlers fabrik.

Schindler blev vid två tillfällen arresterad av Gestapo misstänkt för svarta börsaffärer. Genom list och mutor klarade han sig dock ur Gestapos grepp. När den ryska armén 1944 närmade sig Krakow beslöt sig Schindler för att evakuera sina arbetare. Han hade övertagit en annan fabrik, även denna ursprungligen ägd av en judisk affärsman, i Brünnlitz i Mähren. I denna fabrik skulle han tillverka ammunition till det tyska artelleriet. Genom enorma mutor lyckades han få de tyska myndigheterna att förflytta 1.100 judiska arbetare till den nya fabriken. Ett av tågen hamnade dock på villovägar och dess last av 300 judiska kvinnor och barn hamnade i Auschwitz. Kvinnorna räddades i sista stund av Schindler från att bli gasade och även de kunde föras till Brünnlitz.

De missiler och handgranater som Schindler tillverkade var behäftade med fabrikationsfel och kunde inte användas. Därför fick han inte heller någon betalning. Schindlers kapital försvann i omkostnader för sina arbetare, och i mutor till tyska myndigheter. När ryssarna närmade sig den nya fabriken flydde Schindler västerut. Hans arbetare blev "befriade" av den ryska röda armén.

Schindler försökte efter kriget att starta nya affärsrörelser men lyckades inte med detta. 1948 emigrerade han till Argentina men inte heller här hade han någon lycka med sina affärer. Bankrutt återvände han till Tyskland 1958, där han med stöd från judiska organisationer försökte starta en cementfabrik, vilken dock gick i konkurs 1961. Han framlevde sina sista år i fattigdom, understödd av vänner. Han drabbades 1974 av en hjärtattack och avled på sjukhus 66 år gammal. Han är begravd på den romersk-katolska kyrkogården i Mount Zion i Jerusalem.

1967 belönades Oskar Schindler med den israeliska utmärkelsen Rättfärdig bland folken. Han planterade som den enda forna medlemmen i det tyska nazistpartiet ett träd uppkallat efter sig själv i Yad Vashem Memorial.

Oskar Schindler blev tillfrågad varför han handlat som han gjorde. Hans svar var enkelt; "Jag kände de här personerna som arbetade för mig, personer man känner måste man behandla som människor". Kanske vara hans handlande bara en fortsättning på hans affärsverksamhet, en vilja att ta risker, en sorts orädd äventyrlighet. Hans mod kom att rädda 1.100 människor från döden, människor som i dag har över 7.000 efterlevande.

Den amerikanske författaren Thomas Keneally skrev boken Schindlers ark som med titeln Schindlers list filmades av Steven Spielberg 1993. Filmen fick sammanlagt 7 Oscars, varav en för bästa film. I lördags såg vi den över 3 timmar långa filmen. Det är en film som berör. Det är inte bara ämnet. Den är välgjord. Liam Neeson gör rollen som Oskar Schindler, och Ben Kingsley gör en ypperlig insats som kamreren Itzhak Stern.