Karlsborgs fästning

Är man i Karlsborg ingår ett besök på Karlsborgs fästning som ett naturligt inslag. Vi bjöds på äventyrsguidning, späckat med information, filmillustrationer och smällareffekter.

En fästning så här i inlandet är ju lite udda. För att förstå detta bygge måste man förstå den historiska situation i vilken den kom till.

Sveriges stormaktstid var till ända. Vi hade förlorat Finland till Ryssland 1809 och hade nu våran ärkefiende in på knutarna. Ryska flottstyrkor härjade i Stockholms skärgård. Vi hade samtidigt fått en ny kung importerad från Frankrike och med erfarenhet av europeiska krig under Napoleon. Vi hade även en driftig och nytänkande ingenjör i landets ministerium, Baltzar von Platen. Denne man var inte enbart mannen bakom Göta kanal, utan även en av de drivande för den nya försvarpolitik som var orsaken till att Karlsborgs fästning blev byggd, centralförsvarsplanen. Centralförsvarplanen var inget unikt svenskt utan var för sin tid en moderna försvarpolitik ute i Europa. Planen gick ut på att släppa in fienden i landet och låta honom dra ut på sina försörjningslinjer. När han kommit djupt in i landet och tröttats av långa marscher och förlorat sitt logistikstöd, då skulle vi slå till utifrån centralt placerade baser.

Tre fästningar planerades. I Askersund i norra delen av Vättern, i Jönköping i södra delen och så på Vanäs i det som blev Karlsborg. Av dessa tre planerade fästningar blev bara en verklighet, Karlsborg. Byggandet drog enorma resurser. Kalksten fraktades från Omberg i Östergötland över Vättern till Karlsborg. Under tiden utvecklades krigskonsten och vapentekniken. Kanoner som kunde skjuta längre och med större sprängverkan gjorde att bygget blev omodernt. Planerna fick göras om successivt i takt med den tekniska utvecklingen.

Ett experiment som inte blev verklighet var att klä hela fästningen med stålplåtar. Provskjutningar gjordes och utföll väl. De hållfasthetsberäkningar som gjordes utvisade dock att det fanns risk för att fästningen inte skulle klara tyngden. Kostnaden för att klä hela fästningen skulle även bli ofantlig. Kvar finns nu endast provplåten med märken från kanonkulor.

Verklighet blev dock den fästning som sprängdes in i Vanäsberget. Med de långskjutande kanoner som placerades här skulle Karlsborgs fästning kunna försvaras. Nobels uppfinning dyanamiten, gjorde det möjligt att spränga i gråberget. Vid samma tid tillkom delar av fästningarna i Boden.

Vapen- och krigstekniken gjorde dock att fasta befästningar blev omoderna. 1928 utmönstrades Karlsborgs fästning som försvarsanläggning. Försvaret använde byggnaderna för flera regementen. Här har K3 huserat (lägg märke till kavallerivitsen). Fallskärmsjägarskolan finns alltjämt kvar och numera utrustas och tränas flera av våra utlandsbataljoner här. Gänget som är på väg till Tchad är ett exempel. Ett annat klassiskt regemente i Karlsborg är flygflottiljen F6. En av mina gamla ungdomskamrater gjorde sin värnplikt här på 70-talet genom att serva Lansenplan. Detta är nu historia, och att skildra historia verkar numera vara fästningens huvuduppgift. Det var en intressant guidning och den är nog än bättre sommartid under högsäsong. Ett bra tips om du är i krokarna.