Revival

Testar om det fortfarande går att göra inlägg i den här avsomnande bloggen. Jag har en tanke att återuppliva den och göra om den till en reseblogg. Återkommer med fler uppdateringar om det funkar. Tills vidare en liten uppmuntran;

https://www.youtube.com/watch?v=VmwJQ62Cs_o

Varmare än kôrv

Arne Weise är mångsidig. Fantastiska saker han hittar i minnenas television.

As time goes by ....

I dag för 70 år sedan hade en av filmvärldens största klassiker premiär, Casablanca. Filmen utspelar sig 1942, under andra världskriget. Humphrey Bogarts karaktär Rick Blaine är en cynisk caféägare i staden Casablanca, som ligger i Franska Marocko och styrs av den med Tyskland allierade Vichyregimen i Frankrike. Ilsa Lund (Ingrid Bergman), en kvinna som Rick var förälskad i och som lämnade honom i Paris dyker upp tillsammans med Victor Lazlo, ledaren för en motståndsrörelse och Rick blir försatt i en situation med konflikter, omringad av giriga affärsmän (Senor Ferrari, ägare av ett konkurrerande kafé, The Blue Parrot), småskurkar (Ugarte, som stal genomresebrevet) och beundransvärda kvinnor på sitt café.

I filmen används ett lothringenkors som symbol för den franska motståndsrörelsen mot tyskarna och Vichyvatten som en symbol för Vichyregimen, symboler som kanske inte har en självklar innebörd för den som ser filmen idag. Bägge symbolerna användes dock på riktigt och var välkända när filmen gjordes.

Prinsessan Alexandra Victoria

"De gasblinda får rosor av Victoria" Så sjunger Totta Näslund i Aldrig mera krig i Tältpojektet. Vem var då Victoria?

Troligen avses den brittiska prinsessan Alexandra Victoria. Hon var barnbarnsbarn till drottning Victoria och tjänstgjorde under första världskriget vid St Marys Hospital i Paddington. Alexandra ärvde titeln hertiginna av Fife av sin far. Hon gifte sig med prins Arthur of Connaught och fick efter detta den fullständiga titlen "Her Royal Highness Princess Arthur of Connaught, Duchess of Fife"

Bogurodzica

Bogurodzica (Guds moder, eg. Gudaföderskan, Theotokos) är Polens äldsta religiösa sång och äldsta poetiska text. Hymnen är tillägnad Guds Moder Jungfru Maria och tillkom förmodligen på tolvhundratalet. De äldsta bevarade texterna är från 1407, 1408 och 1409. Bogurodzica var kröningshymn för den polske konungen Władysław I och polackarnas kampsång vid Slaget vid Tannenberg 1410.

Här hör vi en modern hårdrocksvariant av Bogurodzica.

Slaget vid Tannenberg WWI

Tannenberg

Operationerna på östfronten inleddes i augusti 1914 med att Ryssland samlade två arméer för att anfalla Ostpreussen. Med iver att uppfylla sin pakt med Frankrike anföll de ryska arméförbanden innan de hade fått alla sina förstärkningar på plats, vilket visade sig vara ett ödesdigert misstag. Samordningen mellan de båda arméerna var också dålig. I praktiken opererade de utan inbördes kontakt. Tyskarna drog sig undan, men den tyska 8:e armén under ledning av Hindenburg lyckades sedan genomföra en djärv omringning av den ryska 2:a armén under ledning av Alexander Samsonov 2:a armén krossades fullständigt. I slaget togs omkring 125 000 ryska krigsfångar, och segern gav tyskarna initiativet i fortsättningen av kriget på östfronten.

På 10-årsdagen av slaget beslutade Hindenburg, nu president i Tyska republiken att uppföra ett monument över de fallna tyska soldaterna vid slaget. Monumentet uppfördes 1925-27 i Hohenstein (nu polska Olsztynek). Vid Hindenburgs död 1934 gjorde Adolf Hitler ett propagandanummer av att låta begrava honom vid monumentet. Hindenburg själv hade önskat få bli begravd i sin familjegrav i Hannover. När ryska trupper 1945 avancerade in i Ostpreussen lät tyska SS-trupper föra bort Hindenburgs kropp och sprängde sedan stora delar av monumentet. 1949-50 avlägsnades sedan resterna av monumentet av de polska myndigheterna. Området omvandlades till en park.

Slaget under första världskriget fick sitt namn från det första slaget vid Tannenberg, även kallat slaget vid Grunwald. Detta var ett av den europeiska medeltidens största slag och ägde rum 15 juli 1410 vid Tannenberg då samväldet Polen-Litauen med tjeckiska, vitryska, ukrainska, tatariska och moldaviska vasaller och allierade besegrade en riddarhär från den Tyska Orden förstärkt med tyska, franska, holländska, frisiska och engelska frivilliga riddare. Dessa hade lockats med falsk propaganda om att polackerna och litauerna var hedningar och att deltagande i kriget mot dem skulle leda till syndernas förlåtelse och frälsning.

Segern ledde till att den jagellonska ättens ställning stärktes markant och blev upptakten till den polsk-litauiska stormaktstiden 1386-1696. Den Tyska Orden tappade sin tidigare dominans inom Nordosteuropa.