tisdag 20 januari 2009

Vårens resa bokad

Vårens resa är nu bokad. Hotell hade vi hittat på tidigare och bokat upp oss på. Vi hittade ett fyndpris på ett litet hotell, med egen restaurang, i centrum. I källaren finns det jazzklubb. Hoppas inte att musiken stör. Det finns dock inga tecken på det i recensionernaBooking.com. Idel goda vitsord.

Nu när alla ev hinder är uppkollade har vi även bokat flygresan. Det blir det nationella flygbolaget, d v s resmålets, som skall ta oss dit. Priset hade glädjande nog fallit några hundralappar. Är det månne ett utslag av krisen? Ni vet fallande efterfrågan - ger fallande pris.

Det blir i början av maj som vi ger oss av, jag och A. Vi har även börjat titta på sommarens resa. Då följer även D med.

måndag 19 januari 2009

Fönstret mot gården

En av Alfreds större klassiker avnjöts i dag. Konstaterar att filmen är av samma årgång som undertecknad och den har liksom denne klarat tidens tand på ett ypperligt sätt.

Fotografen Jeff Jeffries (James Stewart) tillbringar sina dagar framför fönstret mot bakgården. Han är gipsad och rullstolsbunden efter att ha brutit benet i en arbetsolycka. Han följer sina grannars vardag. I galleriet finns bl a en dansös, ett nygift par, en ensam kvinna, samt en försäljare och hans hustru.

Mystiska händelser får honom att misstänka att försäljaren (Raymond Burr) har mördat sin hustru. Han försöker intressera polisen för ärendet, men blir inte trodd. Han tar hjälp av sin flickvän (Grace Kelly) och sin hemhjälp (Thelma Ritter) och börjar privatspana. Det blir ett rafflande slut.

Mästerlig regi och utomordentliga skådespelarinsatser gör detta till en av filmvärldens höjdpunkter.

fredag 16 januari 2009

Omslag

Först var det - 17 grader, sedan slog det om och gick upp till + 6. Nu är vi tillbaka på - 15. Det är tvära kast kan man lugnt säga. Är det en effekt av förändrat klimat, eller är det bara naturliga skiftningar. Med moln och kraftig vind kommer värmen. Vid högtryck och vindstilla ökar utstrålningen och det blir kallt.

Den här bilden tog jag vid förra omslaget.

***************************
Jag har precist läst ut Ian Rankins I de dödas namn. Kommissarie John Rebus bevistar sin yngre bror Mickeys begravning. Rebus är en man med stort musikintresse. Det är mycket av den varan vi kallar gubbrock, Rebus hör ju till den generationen. Han minns nu den musik han och brodern lyssnade på. Det är mycket the Who, bl a Quadrophenia gruppens andra popopera. Kollegan Siobhan Clarke bidrar med lite nyare tongångar som Elbow från Manchester. Det blev ett soundtrack av alla låtdroppar.

Rebus drickande håller hög kvalitet. Han dricker India Pale Ale (IPA), Laphroig med hög ålder och Dewars blended whisky. Kvantiteten är dock väldigt överdriven. Dagen efter dricker Rebus Irn Bru, Skottlands svar på Coke.

Det är G8-möte i Edinburgh. Världens politiska toppar samlas i Rebus hemstad för att diskutera ekonomi och handel. Massiva demonstrationer hejdas av ett stort polisuppbåd hopsamlat från hela landets polisdistrikt. Torsdagen den 7 juli inträffar något som får polismännen från London att återvända till sin hemstad.

Torsdagen den 7 juli 2005 befinner jag mig på flygplatsen i Lamezia Therme. Familjen är på väg hem från en veckas sol och bad i Kalabrien. Plötsligt hör jag i högtalarna; "Mr B, please contact the airport police." Jag letar på poliskontoret, där en uniformerad polis på staplande engelska ber mig följa med. Fru och barn ser mig försvinna ut från flygplatsen. Vi går ner i flygplatsens undre regioner. Där i en tunna av stål vilar familjens ena resväska. En kvinnlig polis pekar med sin plasthandskebeklädda hand på väskan och ber mig öppna. Flygplatsens röntgen har upptäckt någon mystisk vätska. Är det sprängdeg eller nitroglycerin? Jag öppnar väskan och bland våra kläder finner jag en slarvigt förpackad flaska med solskydd som börjat läcka. Jag snor in den i dubbla plastpåsar, torkar upp det som läckt ut och tillåts återvända till min familj. När vi kommer hem till Arlanda kan jag läsa om terorrdåden i Londons tunnelbana.

Javisstja. Kommissarie John Rebus och hans kollega Siobhan Clarke löser även fyra mord. Dock utan att kunna få mördaren dömd. Resten får ni läsa er till själva.

******************************
Oktoberfestbier smakar faktiskt väldigt bra även i januari månad. Paulaner artikelnummer 11330, 20,50 för 50 cl.

******************************
Till sist vill jag bara tala om att det blev inga clementiner vid dagens upphandling på ICA. Det stod visserligen clementiner från Spanien på hyllkanten, men på clementinernas klisterlapp stod det Jaffa.

tisdag 6 januari 2009

Postlistan

Nu är helgerna slut och oxveckorna tar vid. De kämpiga arbetsveckorna innan vårtecknen börjar märkas. Då gäller det att hålla koll på postlistan, den lista som upprättas över de handlingar som kommit in till kommunen, och som genererar någon form av arbete för mig eller någon annan kommunal medarbetare.

Jag har gjort upp en egen postlista att lyssna till under arbetets utförande.

Postlistan

lördag 3 januari 2009

Tomater från Senegal

Körsbärstomater på kvist köpte jag häromdagen. Nu när vi skulle förtära dem kollade jag på asken, och det visade sig att tomaterna kom från Senegal. Tomater från Spanien eller Holland är ju det man är van vid. Vid den här tiden även från Kanarieöarna. Senegal var nytt för mig och det väckte tankar. Är det bra eller dåligt att köpa tomater från Senegal?

Konsumentmakt är ju på tapeten igen. Vi skall handla grönt och rättvist. Kommuner skall profilera sig som Fair Trade Cities. Konsumentmakt är dock ingen ny företeelse. Under Francotiden bojkottades spanska apelsiner. Efter Pinochets blodiga statskupp i Chile var det chilenska vindruvor som vi bojkottade. Även vindruvor från Sydafrika var icke önskvärda under apartheidtiden.

Jag vill ju vara en medveten konsument så jag sökte information om dessa tomater på nätet.

Jag började med landet Senegal. Fordom fransk koloni, beläget i västra Afrika med grannar som Mauretanien, Gambia och Guinea-Bissau. Landet betraktas enligt Wikipedia som en av Afrikas bäst fungerande demokratier. Fria parlamentsval genomfördes första gången 1993, så den demokratiska traditionen kanske inte är så långvarig. Landet har en hög arbetslöshet och ungefär hälften av befolkningen är mycket fattig.

Under förutsättning att tomatproducenten är en just arbetsgivare kanske mitt köp bidrar till försörjning och lite mindre fattigdom för några lantarbetare. Jag söker information om Doona som enligt förpackningen producerat mina körsbärstomater på kvist. Jag hittar dock ingen information om företaget.

Tomaterna har packats för The Greenery, ett stort holländskt partihandelsbolag som ägs av medlemmarna i odlarkooperationen The Greenery UA. Bolaget marknadsför i första hand medlemmarnas produkter men samarbetar för att kunna leverera produkter året runt även med producenter utanför Nederländerna. Tomater köps från Senegal och Egypten under tiden december till mars månad. The Greenery arbetar för att hålla hög kvalitet på de produkter de säljer men jag hittar ingen information om att företaget arbetar för att producenterna skall ha goda villkor för sina anställda. Det finns ingen information om de utländska producenterna, så längre kom jag inte.

Tills motsatsen är bevisad får jag väl anta att det är bra att köpa tomater odlade i Senegal. De var såväl goda som prisvärda.

fredag 2 januari 2009

torsdag 1 januari 2009

Årets första

Årets första dag bjöd på strålande solsken vilket inbjöd till årets första långpromenad. Vi gick ut från staden och över nejderna. Vi passerade byn och återvände genom ortens berömda dal. Var är vi?