Duorom 2009

Ett fynd enligt Bengt Kronstam i DN:

"Av alla osannolika platser där människan valt att odla vin slås nog rekordet i Dourodalen. Det är här, i norra Portugal, som portvinet föds ur vånda och slit. Hela området är spektakulärt och så där lagom nedgånget med en patina som är både äkta och oändligt vacker.

Men dalen är inte bara portvin. Här görs numera också några av landets bästa rödviner med samma druvsorter som bas, samma komplexitet och kraft. Ett utmärkt smakprov har du i 2009 Duorum (nr 2559, 99 kr), fyndigt döpt med en anspelning på både ursprunget och att det är två mästerliga vinmakare som skapat det.

Signaturen JP Ramos kräver nog ingen närmare presentation. Här samarbetar denna demonproducent med José Maria Soares Franco, under många år förvaltare av Portugals första och länge enda kultvin: Barca Velha.

I Duorum har de tillsammans skapat ett hypermodernt vin av de tre druvsorterna Touriga Franca, Touriga Nacional och Tinta Roriz (mer känd från Spanien som Tempranillo). Karaktären är generöst fruktsöt, fatig och blommig i en mycket god, parfymerad stil med solmogen, köttig druvarom.

Att detta vin bara hunnit avancera till knappt sextio Systembutiker är en gåta, så drickvänligt som det är. Att det dessutom har ryggrad nog att även stå emot stränga expertkrav gör inte det hela sämre. Tvärtom, här har du ett vin lika gott till vinterns vilt som till sommarens grillade biffar. För den delen skulle jag heller inte tveka att servera det till stekt, vit fisk.

Nr 2559 99 kr för 70 cl.

• Alkoholhalt13,5 %
• SockerhaltMindre än 5,0 gram/liter
• AnvändningServeras vid 16-18°C till smakrika rätter av lamm- eller nötkött.
• SmakMycket fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av plommon, hallon, viol, choklad och gräs.

Mariza

I sommar bär det av till norra Portugal. Vi har bokat flyg via Bryssel till Porto, och hotell på tre platser. Vi avslutar med lägenhetsboende i Porto. Som vanligt är tiden innan resan lika viktig. Vi förbereder oss. En Första klassens guide över Portugal är inköpt. En stadsguide över Porto likaså. Lite musik behövs också för att komma i stämning och i Portugal är det fado som gäller. Fado är Portugals motsvarighet till de svartas blues, eller varför inte grekernas rembetikon. Ordet fado betyder öde. Musikstilen är influerad av arabisk och afrikansk musik och portugisiska sjömanssånger. Texterna handlar oftast om fattiga männsikors levnadsöden.

Mariza är ett av de stora namnen i den moderna fadon. Hon är född i Mocambique med en afrikansk mor och en portugisisk far. Hon slog igenom 2001 och är nu en världsartist som ger 150 konserter per år världen runt. Hon har uppträtt i Sverige, men har blivit särskilt populär i Finland. Den ödesmättade musiken berör tydligen de tungsinta finnarna på ett speciellt sätt.

TripAdvisor

Create your own travel map or travel blog

Top holiday rentals at TripAdvisor

Spionen måste dö

Det är kallt och ruggigt. Känns om en begynnande förkylning är på gång. Då blir det innesittning och filmtajm. Har lite nyinskaffad DVD att gå igenom. Vi börjar med en gammal brittisk goding från 1966. John Le Carré har skrivit manus till Spionen måste dö, en thriller från kalla krigets dagar.

När Samuel Fennan, en ämbetsman på utrikesdepartementet, och hans fru (Simone Signoret) blir anonymt anklagade för att ha samröre med kommunister, omkullkastas hela deras tillvaro. Fennan hittas senare död efter vad som ser ut att vara ett självmord. Underrättelseagenten Charles Dobbs (James Mason) har dock andra teorier. När Dobbs får kalla handen av sina överordnade när han presenterar sina misstankar, bestämmer han sig för att säga upp sig och istället slå sig ihop med den pensionerade kriminalaren Mendel. Deras jakt efter sanningen leder dem rakt in i en spionhärva och mycket annat som de aldrig kunnat ana.

Det är även en historia om svek och bedrägeri, ett tema som finns i många av Le Carrés böcker. En spännande detalj i berättelsen är hur Dobbs fru Ann som spelas av Harriet Andersson, är otrogen mot sin man. Hon är tillsammans med förrädaren Dieter Frey, Dobbs antagonist i thrillern. Det här är ett tema som återkommer i Mullvaden där George Smileys hustru, som också heter Ann, gör samma sak.

Bra skådespeleri som väntat i en brittisk produktion. En av de mer spännande scenerna utspelar sig för övrigt på Royal Skakespeare Theatre. Lite seg i början. Det dröjer trekvart in i filmen innan det börjar hetta till.

Långt farväl

Tittar på en gammal film från 1973, Långt farväl med Elliot Gould. Det är en filmatisering av Raymond Chandlers bok med samma namn. Elliot Gould spelar privatdetektiven Philip Marlowe, som utreder en väns påstådda självmord. I utredningen träffar han på författaren Roger Wade spelad av Sterling Hayden, och dennes hustru Eileen spelad av Nina van Pallandt.

Elliot Gould hade sin storhetstid som skådespelare på 70-talet. Hans kanske mest kända roll är förmodligen den som Trapper John i M*A*S*H. Den filmen är för övrigt regisserad av Robert Altman som också regisserade Långt farväl. Gould spelar även mot Bibi Andersson i Ingmar Bergmans film Beröringen (The Touch).

Sterling Hayden fick sitt genombrott som skådespelare i gangsterfilmen I asfaltens djungel 1950. Ställd inför senator McCarthys sanningskommission erkände han medlemskap i kommunistpartiet och namngav flera av sina kollegor. Något som han senare ångrade. Erkännandet förde dock med sig att han inte blev svartlistad utan kunde fullfölja sin karriär. Jag minns Sterling Hayden framför allt från filmen 1900. Bertoluccis film om Italien under det 20:e århundradet. Hayden spelar Leo Dalcó, farfar till en av filmens huvudroller Olmo Dalcó, som vuxen spelad av Gerard Depardieu.

Nina van Pallandt är född i Danmark. Hon gifte sig med den holländske diplomatsonen Frederik van Pallandt och bildade tillsammans med honom sångarduon Nina & Frederik. Duon hade en kort intensiv karriär i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Nina och Frederik sjöng calypso och hade hits som Jamaica Fareweell och Sucu-sucu. Duon hade även en egen serie på BBC 1961; Nina & Frederik at home. Berömmelsen ledde till ett antal filmroller.

I filmen förekommer även ett gangstergäng under ledning av Marty Augustine. En av Augustines anonyma gängmedlemmar spelas av en bekant österrikare som sedermera skulle göra karriär som actionskådespelare innan han gav sig in i politiken för att så småningom bli vald till Californiens guvernör.

MTV-minnen

I slutet av 80- och början av 90-talet bodde vi i lägenhet. Där hade vi kabel-TV och en av de "nya" kanaler som ingick i utbudet var MTV. Det innebar en liten uppryckning i musiklyssnandet och från den tiden har jag samlat några favoriter i den här spellistan.

http://open.spotify.com/user/bogey/playlist/1mVz0kILfvYJgdMBG7DF8i

Aghia Galini

Vi bokade flygstol på Apollo. Vi landade kvart över tolv och efter att ha fått ut vårt bagage och kvitterat ut vår hyrbil rullade vi raskt tvärs över ön mot sydkusten.

Aghia Galini var vår första inkvartering där vi skulle bo i tre nätter. Här finns inga lyxhotell utan små enkla hotell och lägenhetsuthyrningar. Priserna är lägre än på nordkusten både på rum och mat. Få nordbor har än så länge hittat hit. Det är mycket tyskar, belgare och engelsmän. Medelåldern är hög, detta är inget partyställe. Det finns inga discon, men väl en jazz- och bluesklubb.

Katter finns det givetvis. Den här letar bland soporna efter något ätbart.

Aghia Galini är från början ett fiskeläge och det finns fortfarande några fiskebåtar kvar. Hamnen har byggts ut för att kunna ta emot kryssningsturister men de har ännu inte hittat hit. Kanske lika bra, så att småskaligheten på turismen kan bibehållas.