Kazimierz

Kazimierz som i dag är en stadsdel i Krakow var från början en ö omfluten av Wislas två flodarmar. Den norra armen, "gamla Wisla", fylldes igen i slutet av 1800-talet och där den låg går nu en av huvudgatorna Jozefa Dietla.

På 1300-talet lät kung Kasimir III grunda staden Kazimierz, döpt efter honom själv. Öns stränder blev stadens gränser. Det var även Kasimir III som gav judar möjlighet att bosätta sig i den nya staden. Judarna levde till att börja med i fredlig sämja med sina kristna grannar. På 1400-talet utbröt de första pogromerna som skulle följas av flera. 1494 utbröt en brand som ödelade stora delar av Kazimierz. Judarna fick skulden för branden. Judarna förbjöds att bo i Krakow och koncentrerades till en del av Kazimierz. Det judiska rådet gjorde en framställan till stadsrådet att få bygga en skyddsmur runt sitt område, vilket de även fick tillstånd till. 1791 blev Kazimierz en del av Krakow. Den mer välbeställda judiska befolkningen flyttade in i själva Krakow. Muren revs 1822 då den inte längre hade någon funktion. Staden växte. I Podgorze på andra sidan Wisla, bosatte sig många judar, och där bildades ett nytt judiskt kulturellt centrum.

Podgorze blev efter Tysklands ockupation av Polen judiskt getto där alla Krakows judar föstes ihop. Det fanns c:a 60 000 judar i Krakow före kriget. Ett fåtal överlevde kriget. De flesta gick under i koncentrationslägren runt om i Polen. I Plaszow, en förort till Krakow låg ett av dessa läger. Lägerföreståndaren Amon Göth var en österikisk nazist som utmärkte sig för sin sadistiska behandling av lägrets fångar. Han övervakade personligen tömningen av gettot i Podgorze. De som saknade arbetsförmåga dödades direkt. Övriga fördes till koncentrationslägret i Plaszow. En del lyckades räddas av Oscar Schindler som behövde arbetskraft till sin fabrik. Händelseförloppet skildras i boken och filmen Schindlers list som jag tidigare skrivit om här.

När ryska Röda Armén närmade sig Krakow tömdes lägret i Plaszow. De kvarvarande fångarna tvingades i en dödsmarsch att gå till Auschwitz, där de blev avrättade. Efter kriget dömdes Amon Göth till döden för mord på tiotusentals polska medborgare. Han hängdes 1946 inte så långt från platsen där Plaszowlägret hade legat.

I dag finns en mycket liten spillra av judar kvar i Krakow. I stadsdelen finns flera synagogor, men det är i stort sett endast en fungerande, Remuhsynagogan. Resten är historiska sevärdheter. Bilden föreställer muren vid den gamla judiska kyrkogård som ligger vid Remuh. Muren är sammansatt av gravstenar som krossades av nazisterna och som inte kunde rekonstrueras. I dag är Kazimierz inte särskilt dominerat av judisk kultur. Runt torget vid Remuhsynagogan finns dock ett antal judiska restauranger som vuxit fram under 90-talet.