Från ett litet nylle till ett annat . ..

Det tog tid för CD:n att korsa Atlanten och jag var nära att misströsta. I går låg den i a f i brevlådan.

Ian McLagan hyllar kompisen Ronnie Lane genom att ge ut en CD det år skulle ha fyllt 60. McLagan gav f ö en konsert på själva födelsedagen.

CD:n innehåller 10 låtar av Ronnie Lane, samt en hyllningssång av McLagan själv, Hello old friend.
Lanes låtar är ett urval från hela karriären. Det är ett starkt material. McLagans inspelningar når dock inte originalens nivåer. Det som var fräscht entusiastiskt, drivande och rockigt pulserande på den tiden de var de "new boys", låter nu laidback och ursäkta uttrycket gubbigt.

Bland låtarna märks Small Faces hit Itchyco Park som Lane skrev tillsammans med Steve Marriot. Itchyco Park existerar i östra London. Lars-Åke Madelid beskriver i sin bok Roadrunner om rockvandringar i 60-talets London hur han letar upp den ödetomt som av Mariott kallades Itchyco Park.

Debris skrevs av Lane till fadern Stanley. Den finns med på Faces tredje LP, A nod is as good as a wink ... to a blind horse. En låt som f ö utvidgade mitt engelska ordförråd när jag hörde den för första gången. Pop kan vara väldigt allmänbildande. (Debris = skräp, spillror)

Annie är en av Lanes vackraste sånger. Här blir den dock alltför sockersöt. Jag föredrar den mer skrovliga originalversionen från Rough Mix, en av de två skivor Lane gjorde tillsammans med Pete Townsend från The Who på 70-talet.

Initiativet till hyllning är gott. Jag rekommenderar dock originalversionerna. McLagan gör inte låtarna full rättvisa.