Mina hjortronmyrar har blivit avspanade. Det är tydligen inget hjortronår i år och vi var nog lite sent ute. Det blev inte mycket men såpass att det räckte till en burk sylt.
Myrarnas guld är mumma för gommen. Ett av mina starkaste barndomsminnen är när bestemor Inga serverade mylta med vispgrädde. Jag åt så att magen blev som en fotboll, men bestemor trugade. Det var vel ikke gott nog?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Visste inte förrän idag att du hade en blogg. Kul!.
Vi har visst samma favoritwhisky. Glass och varma hjortron är gött.
/ Z
Skicka en kommentar