Borgo Schiró

Mussolinis fascistiska regim ville på trettiotalet stimulera bosättning på de stora jordegendomarna på Sicilien. Jordreformer genomfördes för att ge de fattiga lantarbetarna egen mark. Han lät bygga flera byar, bl a den här, Borgo Schiro, för att låta bönderna leva nära sina odlingsmarker. Standarden på bostäderna var för den tiden relativt hög.

Byn bestod av ungefär trettio hus, inklusive kyrka med prästgård, skola, en livsmedelsbutik, en salong, och en klinik med läkare. Under flera decennier bodde här hundratals bönder. De få tunnland som tilldelades dem att bruka var dock inte tillräckligt för att kunna försörja sig. Successivt avfolkades byn.

Under sjuttiotalet, var byn nästan folktom, med endast en öppen affär och en kyrka. Med tömda bostadshus började byn plundras. En plundring som inte heller skonade kyrkan som förlorade statyer och annan inredning. Även prästen kände sig tvungen att lämna sin församling.

Nu består Borgo Schirò av ett tomt torg som omges av tomma hus med dörrarna borttagna eller förstörda, och med skadade kornischer och väggar. Vegetationen breder ut sig över trottoarer och gårdsplaner. Det är en övergiven plats som Jan Jörnmark låtit dokumentera på sin utmärkta hemsida.

Byn är namngiven efter en av de mest kända författarna från den albanska minoriteten på Sicilien, Guiseppe Schiro (på albanska Zef Schiroi), 1865 - 1926. Han var född och uppväxt i den närliggande byn Piana degli Albanesi. Schiro var en albansk nationalist som bl a skrev hyllningsdikter till den nya albanska nationen som föddes 1911-12, genom en utbrytning från det osmanska riket. Han var även sympatisör med den fascistiska ideologin i sitt hemland, fr a dess utveckling av landsbygden och dess möjligheter att stödja det nya Albanien.

Italien hade under mellankrigstiden ett dominerande inflytande i Albanien, bl a genom långtgående handelsavtal. När den albanske kungen Zog försökte göra sig oberoende av Italien genom att skaffa sig andra bundsförvanter, ockuperade Italien landet 1939. I den fascistiska propagandan utnyttjades givetvis de historiska banden mellan de italienska och albanska folken.

Arbëreschë

Arberescher kallas den albanska minoritet som sedan 1400-talet finns i södra Italien, fr a i Kalabrien, Apulien och på Sicilien. På Sicilien finns flera byar i bergen ovanför Palermo som alltjämt är albansktalande. Språket är en ålderdomlig variant av det albanska språket, med inslag av italienska. Arberescherna har inte bara bevarat sitt språk, utan även sin kultur och sin religion, den grekisk-ortodoxa.

Det finns obekräftade uppgifter att den albanska invandringen startade så tidigt som under slutet av 1300-talet. Belagt är att kungen av Neapel, Alfonso V, 1448 bad den albanske härföraren Gjergj Kastrioti Skanderbeg om hjälp med att slå ned ett uppror. Skanderbeg sände en truppstyrka ledd av Demetrio Reres och hans två söner. Albanerna var skickliga soldater och upproret slogs ned. Som belöning fick Demetrio Reres ett landområde i Cantanzaro i södra Kalbrien. Några år senare fick sönerna Georg och Basil fyra byar på Sicilien.

1459 bad den dåvarande kungen av Neapel, Ferdinand I, ånyo Skanderbeg om hjälp, mot en fransk invasion. Skanderbeg ledde själv sina trupper denna gång, och blev även befälhavare över de neapolitanska trupperna. I två slag lyckades Skanderbeg besegra fransmännen. De albanska trupperna fick som belöning 15 byar öster om Taranto i Apulien.

Skanderbeg återvände till sitt hemland för att åter strida mot de framryckande osmanska trupperna. Han var till att börja med framgångsrik och hindrade den osmanska hären från att invadera Albanien. Han insjuknade dock i malaria och avled 1468. Efter hans död kunde inte det albanska motståndet hålla emot de osmanska trupperna. Albanien erövrades och fram till 1480 flydde tusentals albaner över till södra Italien.

En andra immigrationsvåg kom under början av 1500-talet. Albanska legotrupper i venetiansk tjänst evakuerades från Peleponessos med hjälp den tyskromerske kejsaren Karl V. Trupperna placerades i södra Italien där de tillsammans med sina familjer fick bosättning. Albanska legotrupper fanns såväl i kungariket Neapel som i republiken Venedig fram till Napoleonkrigen.

På 1700-talet kommer en tredje flyktingström från byn Himara i södra Albanien. Ali Pascha ville tvångskonvertera befolkningen till islam. Då de vägrade detta beordrade Ali Pascha om en stor massaker. 6 000 personer dödades och de överlevande flydde över adriatiska havet och kom så småningom att bosätta sig i den stad som idag heter Piana degli Albanesi på Sicilien.

Efter Jugoslaviens uppdelning och kommunismens fall i Albanien har många albaner invandrat till Italien från Kosovo och Albanien.

Bing Crosby: Adeste Fidélis

Den här stenkakan tillhörde samlingen i radiogrammofonen av märket HMV som vi hade hemma under min uppväxt. På baksidan fanns om jag minns rätt Little Drummer Boy.

Jag får tillönska alla en God Jul.

Falcone - Borsellino

Palermos internationella flygplats heter numera Falcone-Borsellino Airport, och på flygplatsen sitter den här bronsplaketten. Plaketten bär inskriptionen: Falcone-Borsellino - De Andra - Det Nya Siciliens Stolthet.

Giovanni Falcone 1939-1992 och Paolo Borsellino 1940-1992 var de två åklagare som ledde de s k maxirättegångarna mot maffian som inleddes 1986. Maxirättegångarna ledde till att 100-tals maffiosos fälldes och dömdes till långa fängelsestraff. Vittnesmålen från den första betydande penditon (botgörare) Tommaso Buscetta var avgörande för de fällande domarna.

Maffiabossen Salvatore "Toto" Riina från Corleone beordrade hämnd, och med två månaders mellanrum mördades Falcone och Borsellino i spektakulära bombattentat 1992. För Toto Riina var dock dagarna räknade. I januari 1993 kunde han arresteras efter tips från sin chaufför som även han blivit en botgörare.

Maffian har sedan dess pressats tillbaka, men inte helt besegrats. Den agerar nu mer i det fördolda i t ex byggnadsindustrin. Antimaffiagruppen vid åklagarmyndigheten i Palermo arbetar oförtrutet vidare även om dess handlingsmöjligheter begränsas av nedskurna resurser och begränsningar att bedriva spaning genom telefonavlyssning.

Fler och fler vågar trotsa maffians makt. Det arbete som sker i skolorna är viktigt för att få en ändrad inställning till maffian. Sicilien är sakta på väg in i ett modernt Europa, bort från den medeltida maffiastrukturen.

Sveriges Radio hade nyligen en reportageserie med reportern Towe Cho Matre, med reportage från dagens Sicilien. Finns att avlyssna här. Den svenske journalisten Thomas Lappalainen har skrivit flera böcker om Italien, bl a om maffian och camorran. Klassikern bland böcker om maffian är annars Norman Lewis: Mafia som kom 1964, och som beskriver maffians uppkomst. Det finns otaliga filmer om maffian. De bästa är de italienska TV-serierna Bläckfisken (La Piovra) och Corleone (Il Capo dei Capi).

"He who is silent and bows his head dies every time he does so. He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once." Giovanni Falcone

Walking in my winter wonderland

Det har varit lite tyst här på bloggen ett tag. Det har varit lite mycket IRL. Sakta börjar dock en känsla av julstämning att infinna sig. Vi har fått ett vitt täcke som om prognoserna från SMHI håller skall ligga kvar över julhelgen. Klapparna är inköpta, den sista kompletteringen gjordes idag. På måndag får vi ny kyl och frys som skall fyllas med utvalda läckerheter.

Halvar har skrivit ett nytt julepos om sin morfar. Lassewan har meddelat resultatet från sin årliga julölsprovning. I år blev det Jämtlands julöl som tog hem segern, tvåa kom en av mina nya favoriter Corsendonk och som nr tre Hallands stolthet Three Hearts.

Själv har jag legat rätt lågt med julölstestning. Utöver de tre som jag skrivit om här, har det bara blivit en belgare på 75 cl flaska. N'Ice Chouffe från Brasserie d'Achouffe (nr 11364 54,90). Det är en relativt söt julig sak som påminner om Falcons julmumma. Jag skulle köpt mer men den var tyvärr slut på mitt bolag. Till helgen blir det Three Hearts till julbordet, och Corsendonk till nötterna och fikonen. Jag har även några Jacobsen Golden Naked Ale att ta till om detta inte skulle räcka. Snapsen i år blev norska Lysholms Linie Akvavit.

I CD-spelaren ligger nu Bob Dylans Christmas in the Heart. Gubben har gjort en välgörenhetsplatta med gamla julfavoriter. Trevligt för att det är His Bobiness, men den kommer inte att leva länge som julskiva. Årets julskiva blir i stället Strålande jul med Sissel Kirkjebö och Odd Nordstoga. Den skönsjungande norska sopranen har hittat en ny sångarpartner i en av Norges mer lovande yngre artister.

Don Guiseppe "Peppino" Diana

Det började med Danilo Dolci. Via honom hittade jag på Peppe Impastato. När jag letade efter material om honom stötte jag på en tredje hjälte, Don Guiseppe "Peppino" Diana.

Peppino Diana född 1958 växte upp i camorraland i Casal de Principe en stad norr om Neapel. Han läste teologi vid seminariet i Posilippo och vigdes till präst 1982. Han kom 1989 åter till hemstaden för att tjänstgöra i församlingen San Nicola di Bari.

Peppe Diana var modern präst som verkade bland folket och engagerade sig i deras vardag. Han såg hur camorrans grepp om stadens näringar förslavade dess befolkning. Camorran ledd av Francesco Schiavone (Sandokan) var involverad i alla viktiga verksamheter.

Peppino Diana började öppet kritisera camorran i sin hemstad. Inför julen 1991 lät han i samtliga kyrkor i Casal de Principe distibuera ett manifest där han uppmanade kyrkan att agera mot camorran. Ingen kritiserar dock camorran ostraffat. Den 19 mars 1994 (f ö Peppinos födelsedag) stod han i sakristian i sin kyrka för att förbereda mässan. Två yngre män klev in i sakristian och med fyra skott, varav två i huvudet ändades Peppino Dianas liv.

Mordet väckte reaktioner och beskrivs som en väckarklocka för opinionen mot den organiserade brottsligheten. Camorratrogna media försökte förgäves svärta ner Diana. Han påstods själv ha haft samröre med camorran, och ha blivit avslöjad i sängen med två kvinnor. Camorran vill sprida bilden av att vara accepterad av befolkningen. En person som Diana måste således avväpnas och förminskas.

Roberto Saviano skriver i sin bok Gomorra ett helt kapitel om don Peppino Diana. I Expressen finns detta publicerat som utdrag. Saviano är själv uppväxt i samma stad som Diana. Han var bara 15 år när mordet skedde, men har i efter hand förstått betydelsen av mordet. Han skriver också att den smutskastning som Diana utsattes för är ett typiskt beteende för camorran. Smutskastningen misslyckades och slog tillbaka på dem själva. Peppino Dianas minne lever och vårdas. Det finns förslag på han att han skall helgonförklaras av påven. Han har egen sida i Facebook, och tjänar allmänt som inspiration för andra som gör motstånd mot den organiserade brottsligheten i Italien.

Just Like Tom Thumb's Blues

When you're lost in the rain in Juarez
And it's Eastertime too
And your gravity fails
And negativity don't pull you through
Don't put on any airs
When you're down on Rue Morgue Avenue
They got some hungry women there
And they really make a mess outa you

Now if you see Saint Annie
Please tell her thanks a lot
I cannot move
My fingers are all in a knot
I don't have the strength
To get up and take another shot
And my best friend, my doctor
Won't even say what it is I've got

Sweet Melinda
The peasants call her the goddess of gloom
She speaks good English
And she invites you up into her room
And you're so kind
And careful not to go to her too soon
And she takes your voice
And leaves you howling at the moon

Up on Housing Project Hill
It's either fortune or fame
You must pick up one or the other
Though neither of them are to be what they claim
If you're lookin' to get silly
You better go back to from where you came
Because the cops don't need you
And man they expect the same

Now all the authorities
They just stand around and boast
How they blackmailed the sergeant-at-arms
Into leaving his post
And picking up Angel who
Just arrived here from the coast
Who looked so fine at first
But left looking just like a ghost

I started out on burgundy
But soon hit the harder stuff
Everybody said they'd stand behind me
When the game got rough
But the joke was on me
There was nobody even there to call my bluff
I'm going back to New York City
I do believe I've had enough