torsdag 31 januari 2008

Inspirationsläsning del 2

En bra guidebok är oumbärlig när man reser till ett nytt ställe. Tyvärr finns det inga guideböcker om Krakow på svenska så det fick bli en engelsk.

En bra guidebok kännetecknas av att vara överskådlig samtidigt som det finns detaljer att fördjupa sig i om man vill det. Med en bra guidebok kan man förbereda sig inför resan. Leta upp de där speciella sakerna som kanske inte är de mest elementära turistfällorna. Med en bra guidebok kan man också grovplanera sin vistelse. Lite utrymme måste alltid finnas för improvisation.

Med den här guideboken följer en bra karta över staden. På den finns förslag till stadsturer inritade. De behöver inte slaviskt följas men beskrivningarna av sevärdheterna följer rutterna när man rör sig i staden. Man behöver därför inte missa det där som fanns runt hörnet.

**********

Per Landin, kulturskribent på DN, har skrivit en intressant bok om Ostpreussen, Slottet som försvann (eller hur farmor kom till Öland). Han besöker det som en gång var Ostpreussen och som nu är Kaliningradenklaven och norra Polen och Litauen. Utifrån olika tyska författare som vuxit upp eller visats i området beskriver han olika orter. Slottet som försvann är slottet i Königsberg (nuvarande Kaliningrad). De ruiner som fanns kvar efter kriget sprängdes av ryssarna och på platsen byggdes en betongkoloss för administrationen. Byggnaden var dock oanvändbar p g a byggfel och står nu kvar som en lämning från Sovjettiden. Landin menar på att ryssar och polacker hanterat det tyska arvet på olika sätt. I t ex Gdansk (Danzig) byggdes den gamla bebyggelsen upp efter kriget. Alla tyska kopplingar som texter och inksriptioner ersattes dock av polska. Byggnaderna anses nu vara polska byggnadsminnen. I den ryska Kaliningradenklaven var det dynamit och betong som var förnyelsemedel.

*****************

Under några år i slutet av 1500-talet delade Polen och Sverige regent, Sigismund Wasa. Han valdes till kung i Polen 1587 och ärvde vid faderns Johan III:s död 1592 kungakronan i Sverige. Det skulle visa sig omöjligt att vara kung över både det protestantiska Sverige och det av jesuitisk katoliscism dominerade Polen. Sigismund kunde aldrig tillträda som kung i Sverige utan förlorade kampen mot sin farbror Karl IX.

David Norrman har skrivit en utmärkt biografi om Sigismund Wasa. Konflikten mellan protestantism och katoliscism fanns med redan från början. Sigismund föddes på Gripsholms slott där hans far och mor satt fängslade av en annan farbror, Erik XIV. Sigismunds mor Katerina Jagellonica var av polsk kungaätt och djupt religiös. Hon ville uppfostra Sigismund till polsk tronföljare och sände efter jesuitpräster som skulle uppfostra lille Sigge. Detta ogillades av rikets ständer. Sigismund var ju efter det att Johan III tillträtt som kung tronarvinge i Sverige.

Sigge Wasa var ingen krigarkung som sin kusin Gustav II Adolf. Det fanns dock gott om duktiga polska härförare som kunde bjuda svensken motstånd. Sigge var en riktigt mjukis. Han var en duktig konstnär och konsthantverkare. Det finns flera tavlor bevarade. Däremot är de små hantverk han tillverkade med svarv i stort sett borta. Han var även intresserad av teater och musik. På slottet i Wawel fanns en sångarensemble och en hovorkester. Där fanns även ett omfångsrikt bibliotek. Till Sigges andra favoritsysselsättningar hörde tärningsspel och schack. Han spelade även en sorts bollspel som påminner om våra dagars tennis.

************

Det finns mer kvar att läsa. Jag har plockat fram Micheners bok om Polen ur bokhyllan. Han beskriver som vanligt landets historia utifrån ett par familjers öden och äventyr. Den skall omläsas innan resan. Först skall jag dock läsa Kapuscinskis På resa med Herodotos. Det handlar visserligen inte om Polen utan om K:s resor i Asien och Afrika. Det är dock resor sedda ur en polacks ögon, kanske med lite hjälp av en grek.

onsdag 30 januari 2008

Inspirationsläsning

Inför vårens resa till Krakow läser jag polskt. Om Polen, och av polacker. På vårt utmärkta bibliotek hittade jag den här. Wladyslaw Bartoszewski är en polsk intellektuell, som genomlevt större delen av Polens omvälvande utveckling under 1900-talet. Nu 85 år gammal skriver han om sina minnen med en obruten tro på människans goda sidor.

Åren 1940-1941 var Bartoszewski politisk fånge i Auschwits. Efter frigivningen deltog han i motståndsrörelsen och deltog i Warzawaupproret 1944. Under kommunistregimen fängslades han tre gånger, först vid två tillfällen under Stalintiden, och därefter 1981-1982 under Jaruszelskis krigstillstånd. Han arbetade på den katolska veckotidningen Tygodnik Powszechny, och undervisade i modern historia vid det katolska universitetet i Lublin. Åren 1972-1982 var han ordförande i den polska PEN-klubben. Han var Polens ambassadör i Wien 1990 – 95, och var 1995 samt 2000 – 2001 Polens utrikesminister. Bartoszewski spelade viktig roll för att normalisera förhållanden mellan Polen och Tyskland samt för relationerna med Israel. För sin aktiva hjälp för judar under andra världskriget fick han 1963 den israeliska utmärkelsen ”Rättfärdig bland folken”.

Bartoszewski är författare till ett 40-tal böcker om bland annat Polens historia under och efter andra världskriget. På svenska finns dock endast den här boken som utkom 2007.

På den lilla klisterlappen längst ner till vänster står att läsa att boken givits ut med stöd av statens kulturråd. Detta tolkar jag som att om vi fått förlita oss till marknadskrafterna så hade boken aldrig kommit ut. Kan undra hur många intressanta böcker som kulturrådet kommer att stödja nu när marknaden klivit in i styrelsen.

tisdag 29 januari 2008

Elkie Brooks



På den här bloggen händer det inte så mycket. Jag lovar bättring. Jag har lite på gång men tiden vill inte räcka till. Under tiden kan ni lyssna på en skönsjungande dam i ett av hennes paradnummer. Elkie Brooks var sångerska i den engelska gruppen Vinegar Joe. Både Elkie och hennes manlige kollega Robert Palmer gjorde solokarriär när bandet splittrades 1974. Robert Palmer gick hastigt bort för några år sedan efter en hjärtattack endast 54 år gammal. Elkie finns dock kvar och turnerar fortfarande. Vid min bläddring i vinylsamlingen hittade jag inte mindre än tre LP med Elkie Brooks. De är nu digitaliserade och klara för podden.

fredag 25 januari 2008

Roxy Music - More than this



Inte Björn Ferry utan hans bror Brian i en låt som passar hans sångstil.

onsdag 23 januari 2008

Tröst i januari

Vi går mot bättre tider
tro mej, tro mej
Det här är inget skämt
Och inte heller är det
tro mej, tro mej
nånting som jag själv bestämt
Vi går mot öst
Vi går mot väst
Vi går mot liv
Vi går mot fest
Vi går mot bättre tider
tro mej, tro mej
för det har tiderna själva bestämt

Text: Ulf Lundell

fredag 18 januari 2008

Valfrid Lindeman - inbiten ungkarl



Hasse och Tage när de var som bäst på improvisation. Lindemännen vid den här tiden slutade alltid på det här sättet att Valfrid råkat knäppa i hop gylfen med västen.
I det här inslaget från Hylands hörna avslutar duon med sången om hunden Totte.

The Moody Blues - Question



Får man bjuda på en gammal goding från 1970.

söndag 13 januari 2008

Tjugonda knut

Nu är glada julen slut slut slut
Julegranen kastas ut ut ut

Ut i garaget vill säga. En modern man använder plastgran.

Ut åker även bocken Bruce, 1 223 tomtar och c:a hälften så många änglar


Den här julen har varit märklig. Julstämningen har liksom inte velat infinna sig. Det är som yngsta ättelägget säger det är ju först nu som det blir juligt med lite vitt på marken. Den gröna julen kanske är en anledning. En annan är väl åldern. Det är länge sedan man hade den spända förväntan man hade som barn. Det brukar dock sakta trappas upp till en högtidskänsla. Så icke i år.

*****

Ännu en av våra vassa pennor har slutat skriva, Slas. Vass är kanske fel ord. Stilen är mer laidback än stringent. Han efterlämnar en stor litterär skatt varav jag har det mesta kvar att upptäcka. Jag uppskattar mest hans skildringar av efterkrigseuropa. Jag gillar ju själv att resa i Europa och han förmedlar en väldigt fin känsla i sina skildringar. Inför vår Budapestresa var hans Lantlif i Budapest ett inslag i inspirationslitteraturen. Är det någon som vet om han har skrivit något om Krakow?

*****

Jag har fortsatt att omvandla vinyl till digital musik. Här följer några exempel:

Mikael Wiehe: De ensligas allé

The Moody Blues: Question of Balance

Graham Parker: Heat treatment

Ulf Lundell: Den vassa eggen

Bob Dylan: The Freewheelin’ Bob Dylan

Den vassa eggen är en av Lundells mest känslomättade skivor. Den gjordes under/efter skilsmässan från första frun. Ulf ömsom skriker ”Släpp mig fri”, ömsom ber att få komma tillbaka som i Vi kunde ha älskat. Här finns även hans bästa ballad; Rialto.

Bästa Dylan låten är I shall be free. Åtminstone för tillfället, just nu, i skrivande stund. Jag skyndar mig att publicera. Snart är det någon annan, t ex Girl from north country.

måndag 7 januari 2008

Karl Friedrich May

Är det någon mer än jag som minns apachehövdingen Winnetou och hans vän Old Shatterhand? Hjältarna från Karl Mays böcker.

När jag var 11 - 12 år var jag en av hemortens flitigaste biblioteksbesökare. På den tid när folkbiblioteket låg i källarvåningen under posten och sedermera flyttade till nybygda lokaler i sparbankshuset. Pensionerade folkskolläraren Karlström härskade över lånedisken och vid minst ett tillfälle när jag laddat med en 10 - 12 titlar ville han begränsa utlåningen. Det var för mycket, jag skulle aldrig orka läsa ut alla. 12 böcker på en vecka var dock ingen match på den tiden. Det var Biggles, Tvillingdeckarna, Jules Verne, James Fennimore Cooper, Hornblower, Enid Blyton m m m m och just Karl Mays Böcker oim Vilda Västern.

Karl Friedrich May var tysk. Han föddes i Sachsen 1842 och utbildade sig till lärare. Lärarkarriären blev dock väldigt kort. Han anklagades för stöld av ett fickur från en kollega. En anklagelse som han förnekade, men som ledde till att han blev av med rätten att undervisa. Hans sägs då ha fått ett nervöst sammanbrott och gjorde sig skyldig till flera småstölder och bedrägerier. Han blev dömd till fängelse och det är under fängelsevistelsen som han började skriva. Hans första bok publicerades 1875, men det är först 1892 med första boken om Winnetou som han slår igenom för en större publik.

Winnetou är den kloke apachehövding som blir blodsbroder med den tyskättade trappern Old Shatterhand. Han rider på hästen Iltschi som betyder vind och har ett dubbelpipigt gevär med silverinläggningar i kolven. Old Shatterhand är Mays alter ego. Han rider på Iltschis broder Halatlia, Blixten. Hans beväpning är två berömda gevär, Björndödaren och Henrystudsaren, som kan skjuta 25 skott utan omladdning. Winnetou och Old Shatterhand är ädla hjältar som slåss mot såväl vita skurkar som mer ondsinta indianer. Karl May hade aldrig satt sin fot i Amerika när han började skriva de här böckerna. Med hjälp av kartor och reseberättelser kombinerat med kreativitet och fantasi kunde han dock ge livfulla skildringar av Vilda Västern.

Karl May avled 1912. Han hann med att besöka Nordamerika 1908. Han skrev en mängd andra böcker, men är främst ihågkommen för trilogin om Winnetou, som även blivit filmatiserad. Det finns t ex en serie böcker som utspelar sig i öst, i Ottomanska Riket. Där heter hjälten Kara Ben Nemsi. Det finns sedan 1969 ett Karl Maysällskap i Tyskland vars syfte är lyfta fram hans författarskap. Sällskapet har t o m en hemsida med sidor översatta till svenska.

Jag blev påmind om Winnetouböckerna när vi var på semester i Tyskland 2006. Vi bodde två nätter på vandrarhem i Bad Segeberg, en liten stad utanför Lübeck. När vi var där pågick de årliga Karl Mayspelen, stadens stora turistattraktion. Det är en friluftsteater baserad på Winnetouböckerna, som spelas under helgerna från slutet av juni till början av september. Vi hade inte tillfälle att se teatern men staden var full av indian- och cowboyklädda barn och vuxna.