Lettlands skyttar

Det här är ett monument utfört i röd granit över Lettlands skyttesoldater som står vid Rådhustorget i Riga, framför Ockupationsmuséet. Muséet var ursprungligen ett muséum över skyttesoldaterna och deras insatser under oktoberrevolutionen 1917, samt det inbördeskrig som följde på revolutionen. Både muséum och staty blev uppförda under sovjettiden, runt 1970. I dag kan man få veta mer om soldaternas historia på Lettlands krigsmuseum i Kruttornet på Smilsu iela.



Lettland hörde till Tsarryssland när första världskriget bröt ut. Tyskland anföll via Ostpreussen och ockuperade stora delar av landet. De hejdades vid Daugavas västra strand av ryska trupper med ett stort inslag letter. Tanken väcktes på renodlade lettiska förband och en lettisk deputerad i duman la ett förslag till att inrätta frivilliga lettiska förband. Detta godkändes av duman och snabbt kunde flera tusen frivilliga rekryteras. De åtta lettiska skyttebataljonerna vann respekt även hos sina tyska motståndare. De lyckades försvara Riga ända till 1917.

Den ryska armén föll dock samman. Folket var krigstrött och soldaterna uppmanades av de revolutionära krafterna att bilda soldatråd. En stor del av de lettiska trupperna gick med i revolutionen och de stred även i det efterföljande inbördeskriget på de rödas sida. De bidrog starkt till de rödas seger. De lettiska skyttarna var så ryktbara att det sägs att det räckte med att sprida ut ryktet att de var på väg för att sätta skräck i motståndaren. Lenin hade lettiska soldater i sin personliga livvakt.



När Lettland förklarade sig självständigt 1919 återvände de flesta soldaterna till Lettland. Många lettiska officerare blev dock kvar i den röda armén. Vid utrensingarna under 30-talet föll de offer för Stalins terror. Efter Stalins död blev de lettiska skyttesoldaterna åter rehabiliterade som många andra, som tidigare fallit i onåd.